Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Många nya elever en utmaning för skolan

Skolorna rustar sig för att ta emot alla nyanlända barn enligt de nya direktiven i Skollagen. Lidens skola har just tagit emot ett 40-tal elever, varav hälften har skrivits in i förskolan.
– Det går bra. Nu försöker vi se på vilken nivå var och en befinner sig, säger elevassistenten Marcus Johansson.

Under höstterminen 2014 skrevs 22 asylsökande barn in i grundskolan i Sundsvall. Hösten 2015 tredubblades antalet.

Framför elevassistenten Marcus Johansson sitter sju nya elever i åldrarna fem till nio år. De representerar tre olika språk och det är deras andra dag på skolan. Tandläkaren Anas Matouk är pappa till en av pojkarna och han finns också med i klassrummet. Anas och hans fru lämnade Damaskus i Syrien tillsammans med sina två barn för två månaders sedan. De flydde via Turkiet och klev sedan i land på grekisk mark efter en färd i gummibåt.

– Problemen i Syrien kommer säkert att fortgå i tio, tjugo år till. Vi måste ge våra barn ett annat liv. Om vi är respektfulla och gör vårt bästa tror jag vi kan få vår chans här, säger Anas Matouk.

Enligt honom har flera av de syriska barnen en gedigen skolbakgrund.

– Min son Beshr är sex år. Han är van vid att ha hemläxa varje dag och kan både addera och subtrahera, säger han.

Det stora antalet nyanlända är en utmaning och nya lagtexter innebär nya krav.

– Man kan inte längre gå i en förberedelseklass 100 procent, utan bara till viss del. Varje elev ska vara inskriven i en vanlig klass och inom två månader ska en kartläggning ha gjorts där man har tittat på elevernas skolbakgrund och deras läs- och taluppfattning. Skolverket har utarbetat ett material som kom nu i januari, berättar Ulrika Segervald vid Centrum för flerspråkigt lärande, CFL.

Utredningarna ska göras på barnens modersmål och behovet av att nyanställa språkkunnig personal för att möta behoven är stort.

– Modersmålsundervisningen klarar vi nästan till hundra procent men eleverna behöver även få hjälp med språket när det gäller andra ämnen för att deras kunskaper ska kunna plockas fram och där behöver vi stötta mycket mer, säger Ulrika Segervald.

De centralt styrda mottagningsenheterna och förberedelseklasser är borttagna. I stället läggs ett större ansvar för mottagandet ut på skolorna och förskolorna.

Roy Resare, som är rektor för Lidens skola, tror det är viktigt att de nyanlända barnen snabbt integreras och får svenska kamrater.

– När det gäller språket lär de sig bäst genom att vara med barn i den egna åldern. Mindre barn börjar ju inte med grammatiken, säger han.