Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Bakterievärldens värsting är här men vi gör oss resistenta mot medicinen

Antibiotika, som penicillin, är en av människans främsta upptäckter. Miljontals liv har kunnat räddas när vanliga bakterieinfektioner lätt har kunnat bekämpas. Tyvärr har ett överdrivet användande av antibiotika – både inom sjukvården och djurnäringen – lett till framväxten av bakterier som är resistenta mot bakterier.

På nyhetsplats kan tidningen nu berätta att Västernorrland har drabbats av den farliga och svårbehandlade tarmbakterien ESBLcarba, som är resistent mot nästan all antibiotika. Det är något av bakterievärldens värsting vi talar om.

Läs mer: Första fallen av farlig bakterie i länet: "Vi får räkna med att den an dyka upp igen."

På sikt kan bakterier som ESBLcarba – kan vi inte som en hommage till SMHI kalla den något enklare, som Urd eller varför inte Skuld eller Verdandi? – och de mer kända MRSA-bakterierna leda till stora problem för sjukvården. Infektioner som i dag enkelt botas kan åter bli livshotande om verksam antibiotika saknas.

En nyckel för att i görligaste mån bromsa utvecklingen är att minska användandet av antibiotika. Sverige ligger relativt bra till på det området, men i en globaliserad värld där människor reser mer än någonsin tidigare så spelar landsgränser ingen roll. Därför är frågan om minskat användande av antibiotika en i allra högsta grad global fråga.

Det var således bara en tidsfråga innan de första fallen skulle upptäckas också i Västernorrland.

Läs mer: Skippa bakteriedödande produkter

Självklart ska antibiotika användas när det är befogat, men inom djurnäringen förekommer till exempel att man ger antibiotika i förebyggande syfte till alla djur. Det är ett typexempel på ett överutnyttjande som ytterligare snabbar på utvecklingen av bakterier som är immuna mot antibiotika.

Dessbättre är denna typ av användning av antibiotika förbjuden i Sverige sedan drygt 30 år, det är dags att denna policy implementeras på fler håll i världen.

Det är svårt att som enskild göra särskilt mycket för att möta den här utvecklingen. Problemet måste främst adresseras högre upp i näringskedjan. Det vi kan göra själva är att inte slarva med att ta hela den kur som vi blir ordinerade när vi får antibiotika utskrivet. Att inte avsluta kuren bara för att man känner sig bättre riskerar att alla bakterier inte slås ut och att de som överlever då lyckas bygga upp ett starkare skydd.

Redan i dag dör ungefär 700 000 personer per år, enligt en uppskattning från 2015, på grund av infektioner som inte går att bota med antibiotika. Så det handlar inte om någon onödig alarmism utan om ett högst reellt problem.

Forskning pågår kontinuerligt för att hitta nya former av antibiotika som förhoppningsvis biter på de resistenta bakterierna och vissa framsteg har gjorts.

Läs mer: En glad nyhet mitt i sorgen

Det ska dock inte tas som ursäkt för att inte göra allt vi kan för minska den överanvändning av antibiotika som förekommer.