Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Därför är det olämpligt att låta finansministerns högra hand styra Riksbanken

I dag kan vi få veta vem som efterträder Stefan Ingves – eller om hans förordnande förlängs – som riksbankschef. Susanne Eberstein (S) från Sundsvall, som är ordförande i riksbanksfullmäktige, har sagt att man ska meddela vem det blir ”i god tid före årsskiftet” då Ingves period löper ut.

Det borde betyda att vi får veta i dag eller senast efter nästa möte för riksbanksfullmäktige den 10 november. Det är knappast någon hemlighet att läget är låst i riksbanksfullmäktige.

De rödgröna partierna ska enligt uppgifter förorda Karolina Ekholm, som nu är statssekreterare åt finansminister Magdalena Andersson. De borgerliga vill ha en mindre partipolitisk kandidat. Sverigedemokraterna är väl sina vana trogen mest intresserad av att det inte är en invandrare som får jobbet.

Det är med Riksbanken som med Caesars hustru, den får inte misstänkas. Mot denna bakgrund vore det märkligt att välja Magdalena Anderssons högra hand till ny chef för riksbanken.

Det vanliga är att riksbankschefer utses av ett enigt Riksbanksfullmäktige. Det är olyckligt om det sätts en standard där det block som för närvarande har majoritet – eller som det är nu när de rödgröna och alliansen har lika många mandat och SD har utslagsrösten – trumfar igenom sin vilja.

Ekholm är på många sätt en bra kandidat. Hon är docent i nationalekonomi och har tidigare suttit i Riksbankens direktion som en av de vice riksbankscheferna. Att hon har jobbat på finansdepartementet är i huvudsak också en merit snarare än en belastning.

Problemet är snarare just hennes nära koppling till finansministern. Det är olyckligt om Riksbankens oberoende kan ifrågasättas. Det är med Riksbanken som med Caesars hustru, den får inte misstänkas. Mot denna bakgrund vore det märkligt att välja Magdalena Anderssons högra hand till ny chef för riksbanken.

Jag hyser egentligen inga tvivel om att Ekholm är tillräckligt professionell för att kunna hantera detta, men blotta misstanken att riksbankschefen skulle använda penningpolitiken, som Riksbanken styr över, för att gynna regeringen är djupt problematisk.

Det vore dock tråkigt om Socialdemokraterna i en tid av ökad polarisering väljer att ta strid för att Riksbankschefen absolut måste ha partibok.

Det har pratats mycket om karenstid för folkvalda som lämnar politiken. Med tanke på hur viktiga statssekreterare är, det är i praktiken de som styr departementen, så är det inte orimligt att tänka sig att en karens skulle gälla också för dessa. Att gå direkt från en tjänst som finansministerns närmaste medarbetare till att bli chef för den oberoende Riksbanken är då ett sådant fall som skulle kunna ses som olämpligt.

Det saknas inte heller andra kandidater som skulle kunna göra jobbet. Dels finns det personer i Riksbankens direktion som skulle kunna få jobbet. Dels finns det folk både inom akademien (professor John Hassler som är ordförande för det finanspolitiska rådet är en som nämns emellanåt) eller inom finansbranschen som skulle kunna bli aktuella.

En kompromiss kan bli att Ingves får sitt mandat förlängt och att fullmäktige därmed köper sig tid för att komma överens. Det vore dock tråkigt om Socialdemokraterna i en tid av ökad polarisering väljer att ta strid för att Riksbankschefen absolut måste ha partibok.