Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Hur väl står Sundsvall rustat för framtiden?

Höjd skatt eller nedskärningar inom socialtjänsten, omsorgen och/eller skolan. Kanske alltihop på en gång. Det kan bli följderna av den snabbt stigande skuldsättningen i Sundsvalls kommun som ST på senare tid har berättat om på nyhetsplats.

Det är viktigt att kommunens politiker vågar prata om detta. Och att de ger besked före valet om vad de avser att göra om de får väljarna förtroende nästa mandatperiod. Det är de senaste årens höga investeringstakt som ligger bakom den snabbt ökande skuldsättningen.

Vad säger Sundsvalls kommunalråd Peder Björk (S) om den situation som Sundsvall befinner sig i?

Till ST säger oppositionsrådet Jörgen Berglund (M):

– Skulder är inte den lista Sundsvall bör toppa.

Generellt är man förstås hellre försiktigt skuldsatt än att ha stora skulder, men det beror också på vad pengarna används till. Kloka investeringar i sådant som skapar en grogrund för tillväxt är generellt bättre än pengar som bränns på mindre relevanta saker. Och att låna för att investera i en tid när man kan göra det med långa löptider till rimliga kostnader så är det rimligt att lånefinansiera till större investeringar. Viktigt är då att man prioriterar sådant som tillhör den kommunala kärnverksamheten.

Att kommunen ska göra positiva resultat är nödvändigt för att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar.

En del av det som kommunen har eller är på väg att investera i faller under den kategorin: Den gamla simhallen hade sett sina bästa dagar och behovet av en funktionell sporthall är stort, för att ta två exempel. Sedan finns det också sådant som kanske inte är eller har varit fullt lika motiverat: De stora investeringarna i logistikparken är ett riskprojekt och frågan är om ett äventyrsbad verkligen var det klokaste sättet att använda nästan en halv miljard kronor.

Kommunen har som mål att göra ett resultat på driften som uppgår till 3 procent. Det är man en bra bit ifrån att nå i dag. I den senaste mål- och resursplanen för Sundsvalls kommun kan man läsa: "Kommunens resultat har de senaste tio åren varit positiva men under flertal av dessa ändå ganska låga. Under de tre senaste åren har det genomsnittliga överskottet varit ca 0,8 procent av skatteintäkter och statsbidrag vilket inte är i den nivå som kommunen behöver för att kunna utvecklas och investera i den takt som behövs för att bedriva ändamålsenlig och effektiv verksamhet."

Redan att nå 3 procent kommer att innebära att många verksamheter kommer att behöva genomgå ett stålbad.

Prognosen är att man kommer att göra ett resultat på 2,56 procent för innevarande år och sedan faller resultatet de kommande åren. Enligt budgeten så kommer Sundvalls kommun under slutet av planperioden åter att göra ett resultat under 1 procent (0.85 enligt prognosen).

En förklaring till att resultatet nu viker är att de så kallade AFA-pengarna – återbetalningar av försäkringspremier – har hyfsat kommunens resultat de senaste åren. Kommunen är i dag inte ens i närheten av att klara sitt mål om 3 procents rörelseresultat. Och enligt prognosen kommer det bara att bli värre de närmsta åren.

Att kommunen ska göra positiva resultat är nödvändigt för att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar, men frågan är hur stort överskottet ska vara och till vilket pris. Redan för att nå upp till 3 procent skulle kommunen behöva kapa kostnader (eller öka sina intäkter, vilket är lättare sagt än gjort). Och detta samtidigt som Socialnämnden redan går med enorma underskott varje år och skulle behöva en mer tilltagen budget.

Det är också värt att komma ihåg att vi just nu befinner oss i en stark högkonjunktur. Saktar den svenska ekonomin in så kommer det att drabba även Sundsvall.

Berglund efterlyser i ST ett än högre överskott än de 3 procent som stipuleras. Är det realistiskt? Och hur vill han i så fall att det ska uppnås? Redan att nå 3 procent kommer att innebära att många verksamheter kommer att behöva genomgå ett stålbad. Särskilt då det i mål- och resursplanen pekas på ett flertal utmaningar för Sundsvall de kommande åren: Allt fler barn och äldre samtidigt som färre är i produktiv ålder; för låg sysselsättning bland unga vuxna, samt kostnader för integration av nyanlända.

Det är också värt att komma ihåg att vi just nu befinner oss i en stark högkonjunktur. Saktar den svenska ekonomin in så kommer det att drabba även Sundsvall.

Allt är förstås inte nattsvart för Sundsvalls del. Till exempel så har kommunens näringslivsstruktur blivit mycket bättre de senaste decennierna. Det ensidiga beroendet av några få företag inom basindustrin är brutet då fler branscher i dag står för en stor del av sysselsättningen, det gör oss bättre rustade vid nedgångar. Men ekonomin är bekymmersamt svag samtidigt som utmaningarna är stora de kommande åren. De folkvalda måste nu tydliggöra hur de olika alternativen ser ut.