Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marcus Bohlin: Vi lantisar är inte så hippa att vi ägnar oss åt klassförakt

Annons

Det är glädjande nog inte ofta man ser en kvällstidningsjournalist skriva en krönika där personer hånas för sitt kön, sin hudfärg eller sin sexuella läggning. Att håna lantisar och mindre bemedlade personer samt odla klassförakt, det kommer man däremot undan med. Särskilt om artikeln är skriven för webben och på ett uppenbart klicksökande sätt.

Expressenjournalisten Emilie Roslunds artikel "11 störiga saker som alla småstadsbor gör när de kommer till Stockholm" har delats och lästs en hel del i veckan. Det är en putslustig krönika som man förstås bara borde läsa, möjligen småfnissa lite åt och sedan glömma bort. Den är naturligtvis skriven för att provocera och reta. Men den här gången tänker jag inte låta det passera utan att höja rösten. För det är en osedvanligt usel text som sparkar neråt och där skribenten inte ens försöker maskera sin ringaktning för dem som saknar såväl stort ekonomiskt som kulturellt kapital.

För artikeln handlar inte bara om de vanliga klagomålen på lantisar som inte fattar på vilken sida man ska stå i rulltrappan – även om denna uttjatade men obligatoriska detalj förstås inte kan förbigås – utan det är en text som dryper av förakt för människor som inte har råd att gå på flotta restauranger och som tycker att en hotellfrukost på Scandic är värt att föreviga på sociala medier.

För Plus-kunder: Bohlin reagerade starkt på krönika om lantisar i storstan: "Den var illa skriven och sparkade neråt"

Att "lyxa till det" med en lunch på Vapiano eller att köpa te på lösvikt på varuhuset NK (för att få en fin påse med Nordiska Kompaniets logga på) får alla som inte har samma oklanderliga smak som Emelie Roslund veta är höjden av töntighet. Att på riktigt tycka att Gamla Stan är en mysig stadsdel är heller inget för en riktig stockholmare – låt oss föra det till anteckningsböckerna så att vi vet vad vi ska tycka och tänka nästa gång vi besöker huvudstaden.

Jag vet förstås inte vilka vanor Emilie Roslund har, kanske frekventerar hon Stockholms stjärnkrogar flera gånger i månaden och käkar sin hotellfrukost på flotta Grand Hôtel i hjärtat av huvudstaden i stället för på ett småsunkigt Scandic i någon närförort, men för många människor är det inte ekonomiskt möjligt. Att överhuvudtaget kunna åka till Stockholm en helg, bo på hotell (om så bara ett Scandic) och käka på den möjligen urtöntiga restaurangen Vapiano (ännu ett av alla dessa ställen i Stockholm jag aldrig har varit på) är för många bara en dröm.

Roslund avslutar sin text med en elfte punkt som lyder: De åker till Stureplan så att de i framtiden ska kunna säga "alla är så dryga i Stockholm" när de kommer hem till Örebro.

Men vet du vad Emilie Roslund; Vi lantisar behöver inte åka till Stureplan för att få våra fördomar om stockholmare bekräftade. Det räcker med att surfa in på Expressens webbplats och läsa din töntiga krönika.

FLER LEDARE AV MARCUS BOHLIN:

En majoritetens diktatur är inte demokrati

Det finns löner som är viktigare att få upp än lägstalönerna

Mer självstyre än så här får inte Norrland

Annons