Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Matfors egen Florence Nightingale hjälper i bygden

Hon har kallats Matfors Florence Nightingale och bland mycket annat bidragit till att brottsligheten minskat i området. Ulla-Britt Lagergren vill vara medmänniskan som lyssnar till och hjälper lokalbefolkningen.

Annons

Lilla Fia springer omkring mellan stolarna i kaféet och matte Ulla-Britt Lagergren gör upprepade försök att få tag i henne. Den lilla chihuahuan blir sprallig av att träffa folk och är uppvuxen på Allas aktivitetshus. Hon sprider glädje, inte minst till de äldre besökarna.

– Det var en före detta anställd på kommunen som kom hit med Fia för fem år sedan och undrade om jag kunde ta hand om henne. Egentligen hade jag inte möjlighet, men när jag fick se henne tillsammans med några hanhundar ändrade jag mig. Hon var lite utanför och kom inte åt maten, säger Ulla-Britt.

Berättelsen är bara ett exempel på Ulla-Britts ständiga vilja att hjälpa och ta hand om andra. Något som också har gett henne epitetet Matfors Florence Nightingale, efter den barmhärtige sjuksköterskan.

I fem år har Ulla-Britt framgångsrikt drivit Allas aktivitetshus och gjort det till en given träffpunkt i Matfors. Där jobbar även ett tiotal personer som kommit dit via arbetsförmedlingen eller arbetsmarknadsenheten.

Genom verksamheten i huset och den lokala trygghetsgruppen har Ulla-Britt dessutom varit en bidragande orsak till att kriminaliteten och drogproblemen har minskat i Matfors de senaste åren.

– Det hade varit väldigt oroligt när jag tog över. Då startade vi Ungdomens hus dit de kunde komma och hitta på olika aktiviteter. Till slut undrade de äldre var ungdomarna höll till. De var här.

Redan under skolåren visade Ulla-Britt prov på sin medmänsklighet när hon tog initiativ till att hjälpa en familj som hade det svårt.

– Jag gick fram till fröken och sa att vi alla kunde skänka en slant och samla in kläder. Hon började nästan gråta.

Men det var när hon på 60-talet började arbeta på kommunalkontoret i Matfors som hon verkligen kom till insikten att människor var hennes stora kall. 1974 började hon på socialtjänsten i Sundsvall, där hon kom att bli kvar till pensionen för fem år sedan.

Under åren blev Ulla-Britt en kraft att räkna med när det handlade om förebyggande åtgärder för bland annat ungdomar som hamnat snett. Hon startade till exempel Mysakprojektet som gick ut på att hjälpa ungdomar att komma ut i arbete. Något som blev så lyckat att kommunen beslutade att fortsätta även efter att projekttiden hade löpt ut, då under namnet Ungdomsslussen.

– Jag träffade punkare på stan och frågade vad de ville göra. De ville ha jobb, sa de. Så började det, och i min första grupp hade jag tio punkare. De hade ett stort hjärta men var utåtagerande. Det var underbara år. Än i dag har jag kontakt med många av alla som deltog. Det händer då och då att jag blir bjuden på barndop.

Hon pratar sig även varm om Pratbubblan, en aktivitet som hon med stöd från Tuna församling har på servicehuset på fredagskvällarna. Ulla-Britt brukar bjuda in någon som hon intervjuar och hon uppmärksammar de som fyller år eller gått bort.

– 205 gånger har det blivit så här långt. Det är en viktig aktivitet för de äldre då vi delar glädje och sorg.

Att hon nu fyller 70 förändrar ingenting. Hon jobbar lika hårt och tänker att det finns utrymme att göra ännu mer.

– Pojkarna som jobbar här frågar ibland om jag inte är trött. Men jag känner en glädje varje dag jag går hit. Nu är målet att bygga upp ett kultur- och föreningshus här. Jag vill bland annat att vi kör i gång biografen igen. Vi ska ha en ny träff innan sommaren då medborgarna får komma hit och säga vad de tycker. Det är viktigt.

Flera gånger säger hon att hon är väldigt nöjd med sitt liv och inte ångrar något. Men Ulla-Britt medger att även hon haft svåra stunder.

– Det har så klart inte bara varit roligt i 70 år. Men jag har vänner som jag kan bolla med, och jag brukar ta tag i problem med en gång och fastnar inte i saker.

– Jag är så glad varje morgon när klockan ringer och jag kan sitta upp, se och höra. Jag uppskattar att få vara frisk och finnas till för andra.