Annons
Vidare till st.nu
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Med terror på tapeten

Den islamistiska terrorismen diskuteras för lite tycker Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. En stilla undran är i så fall var Jimmy Åkesson har befunnit sig på senare tid. Knappt en dag har gått utan att frågor terrorism och extremism har ventilerats i landets medier. I princip har den islamistiska terrorismen ända sedan den 11 september 2001 ständigt varit på tapeten. Och på senare tid – efter det uppmärksammade terrordådet i Stockholm och misstankarna om svensk inblandning i planerandet av ett terrordåd i Danmark – så har debatten varit extra intensiv i Sverige. Och så här om dagen exploderade en bomb på en flygplats i Moskva. Också det ett dåd som kan vara signerat islamsk extremism.

Vad Åkesson försöker uttrycka, förefaller vara en besvikelse över att inte fler har anslutit sig till SD:s tvångsföreställningar. Kanske är det jobbigt att ett sådant fåtal delar den svartvita bild som SD målar upp? Ja till och med efterlyser nyanser och gör en poäng av att en majoritet av alla människor, de må vara kristna, judar eller muslimer, tar avstånd från våld och extremism.

Gårdagens riksdagsdebatt om våldsbejakande extremism blev en rätt trist tillställning. Jimmy Åkesson angrep regeringen för att göra för lite för att mota extremismen. Men när justitieminister Beatrice Ask (M) bet tillbaka och anklagade SD för att per definition vara emot antiterroristsamarbetet inom EU, så blev han svarslös. Där någonstans finner vi bristerna i SD:s argumentation. Lösningen på hotet från våldsbejakande extremism är inte att stänga gränserna och repatriera de muslimer som bor i Sverige. Snarare handlar det om underrättelsesamarbete, klassiskt polisarbete och, inte minst, förebyggande åtgärder.

Sven Erik Österberg (S) manade ifrån talarstolen till skärpt kontroll av religiösa friskolor. Det finns många goda skäl till detta, men kan Österberg ge något exempel där en svensk muslimsk friskola som fostrat sina elever till självmordsbombare?

Om inte så försöker han bara ta billiga poänger och stärker därmed misstron både muslimer och friskolor i allmänhet och religiösa sådana i synnerhet.