Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det judiska Sundsvall

/
  • Numer bedrivs handel med antikviteter i den lokal som vid förra sekelskiftet användes av den mosaiska församlingen i Sundsvall.

Annons
FRÅGA:
Vad finns det för spår kvar av den judiska församlingen som fanns i Sundsvall i början på 1900-talet?

SVAR:
Sundsvall har varit en av de mer framträdande judiska städerna i Sverige, men tyvärr är den historien ganska bortsopad i dag. Många personer av judisk börd har spelat en viktig roll i Sundsvalls affärs- och kulturliv. Jag minns själv från min uppväxt Nasielskys herrekipering i hörnet Sjögatan-Torggatan, en butik som grundades redan 1888.
I en annons i ST den 1 november det året annonseras: \"Manufaktur- och Korta Varor, såsom kulörta och svarta Klädningstyger, Dofflar, Corderojer, Plyscher, Sammet, Yllevaror, Duktyger, Theservietter samt alla sorters tillbehör för Skräddare, allt till de mest moderata priser uti M. Nasielskys Filial, Sjögatan 12.\" Med \"corderojer\" avsågs förmodligen manchester-tyg.
Exempel på familjenamn i det judiska Sundsvall vid den här tiden var Felländer, Hirschfeldt, Kahn, Muscat, Rosenbaum och Witkowsky. Efter stadsbranden 1888 ökade antalet judiska familjer i Sundsvall, och i mitten på 1890-talet bodde över 250 judar här. Det var faktiskt den fjärde största judiska kolonin i Sverige.
Den stora inflyttningen av judar till Sverige kom i gång på 1870-talet. Riksdagen hade då givit judar i stort sett samma rättigheter som andra medborgare. Till Norrland sökte sig många från det dåvarande tsar-ryska Polen. Där förekom fruktansvärda pogromer, och många var tvungna att fly. Men det fanns också dem som stoppades vid den svenska gränsen. \"Östjudar\" ansågs inte lika välkomna som judar från Central- och Västeuropa.
Även ett judiskt församlingsliv växte fram i Sundsvall. År 1879 inköptes mark för att använda till en begravningsplats invid den nya så kallade Västra kyrkogården på Västermalm. Den mosaiska begravningsplatsen finns fortfarande kvar, och gravstenarna, vissa med inskriptioner på hebreiska, vittnar om det judiska livet i Sundsvall. En promenad där rekommenderas.
Många undrar nog var synagogan låg. I Sundsvall byggdes aldrig någon ståtlig synagoga som i Stockholm, Göteborg och Norrköping. I stället hyrdes en lokal i bottenvåningen i ett stenhus på Nybrogatan 27 strax söder om järnvägen. På en skylt vid porten stod \"Mosaiska församlingen\". Gudstjänstrummet var enkelt inrett och hade mittgång med betoning på östpartiet. Kvinnorna satt inte på läktare, utan i ett angränsande rum med öppning i väggen.
Där ligger i dag antikaffären Klenoden. Det vore lämpligt om en minnesskylt sätts upp på huset för att markera platsen för Sundsvalls synagoga.
Många judar bidrog starkt till utvecklingen av staden. Zadig Hirschfeldt var verkställande direktör på Hotell Knaust, och lät bygga det Hirschfeldtska huset på Storgatan 1. Bland hans ättlingar finns nuvarande presidenten för Svea hovrätt, Johan Hirschfeldt.
Grosshandlaren Isaak Hirsch i Stockholm lät bygga det imposanta Hirschska huset vid Stora torget, Karl Aberstén var en driftig stadsingenjör och medlem av Fornminnesföreningen och Lennart Valentin utvecklade Sundsvalls bryggerinäring som ägare av Nordstjernans bryggeri vid Storgatan \"väst på stan\". Med tiden utvecklades det till familjekoncernen Sundsvallsbryggerier, som på 1970-talet köptes upp av Pripps Bryggerier.
Spåren av det judiska Sundsvall har bleknat, men några finns alltså kvar. Du som har berättelser eller tankar om detta får gärna skriva till spalten.

Mer läsning

Annons