Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Magasinen var stans skafferi

/
  • Några av de skutor swom trafikerade Sundsvall kring sekelskiftet mellan 1800 och 1900-talet.
  • Läggning av kullersten vid dåvarande Järnvägsparken, där nuvarande E4 går. Husen i bakgrunden är de första husen vid Storgatans början.

Kulturmagasinet – uppbyggt kring fyra hörnstenar – är nu en naturlig del av stenstan. Men en bra bit in i förra århundradet räknades kvarteren till hamnområdet.

Annons

Magasinen var inskeppningsplats för allehanda förnödenheter – direkt via sjötransporter. Därav kommer namnen på de fyra kvarter som nu bildar Kulturmagasinet; Kuttern, Briggen, Skonerten och Barkassen.
Väster om Kulturmagasinet ligger dessutom kvarteret Barkskeppet, nuvarande Bildens hus som även har lokaler för busstrafiken. Men här har legat ytterligare ett par kvarter som numera är rivna.


Vattenvägarna har spelat en avgörande betydelse för Sundsvalls utveckling som handelscentrum och till industristad. De första hundra åren var fisket dominerande och ännu i dag lever namnet Fisktorget kvar som en påminnelse om en svunnen epol.
I takt med att varuimporten från andra länder ökade, växte också antalet varumagasin längs Selångersån. Timrade magasin låg då vägg i vägg utefter hela åns norra sida (Norrmalm) från Storbron och ner mot åns utlopp.
Där magasinsbyggnaderna nu ligger fanns före branden 1888 ett antal varumagasin i trä. Trots att järnvägen kom och övertog en del av transporterna byggdes nya magasin på samma plats. Sjöfarten var ännu betydande även om konkurrensen från järnvägen snabbt blev märkbar. Av de nio magasinskvarteren återstod efter branden bara sju och något bebyggdes bara delvis.
I bottenvåningarna på magasinen fanns bland annat kontor, skeppshandel och matserveringar. De övriga våningarna användes för grosshandlarnas lager av spannmålsprodukter, frukt, kryddor, socker, salt, kaffe, cacao, med mera.


Minnesgoda sundsvallsbor vet också att det från magasinen skorstenar med jämna mellanrum spreds en doft av härligt nyrostat kaffe. I ett par av vindsvåningarna fanns ortens kafferosterier. Sedan kunde husmödrarna inhandla sin egen blandning i närmaste livsmedelsbutik där de också fick kaffet färdigmalt. I olika grovlek efter tycke och smak.
En tradition som ännu upprätthålls av den lilla kaffehandeln Ido på Nybrogatan direkt ovanför Kulturmagasinets entré. Rosterianläggningen övertog man från ett av magasinen när verksamheten där upphörde.
Ett järnvägsspår drogs in på Magasinsgatan, mellan de höga smala byggnaderna. Hästtransporterna med varor ut från magasien avlöstes i början av 1900-talet av lastbilar. Men till slut blev lokalerna för trånga och otidsenliga. En efter en av grossistfirmorna flyttade sin verksamhet till nya anläggningar utanför stenstan.

Mer läsning

Annons