Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åklagare misstänks för kohandel med langare

/
  • Nu ska det utredas om Göran Kvist begått tjänstefel genom att locka ecstasymisstänkta att prata mot löften om frigivning ur häkte.
  • Uppgifterna om Göran Kvists metoder bland annat från advokat Fredrik Lindberg. Han försvarar en Skellefteåbo som säger sig ha blivit pressad och lockad till ett falskt erkännande. –Jag vet inte vilka bevekelsegrunder Kvist hade. Jag tror att han egentligen ville vara bussig och praktisk, säger Fredrik Lindberg.

Åklagaren Göran Kvist ledde upprullningen av den riksomfattande ecstasyhärvan, men nu ifrågasätts hans metoder från flera håll. Advokater och kollegor menar att han gjort tvivelaktiga överenskommelser med misstänkta för att få dem att prata. Riksåklagaren har inlett en förundersökning om tjänstefel.

Annons
Göran Kvist jobbar för närvarande som vikarierande domare på Sundsvalls tingsrätt. Han är mer känd som åklagaren som framgångsrikt drivit flera uppmärksammade brottmål. Senast den stora ecstasyutredningen som avslöjat omfattande knarkhandel bland unga i hela landet. Och det är i den rollen han nu ifrågasätts av kollegor och från advokathåll.
En ecstasymisstänkt kille från Skellefteå uppger att han gjort ett falskt erkännande efter en överenskommelse med Kvist. Han medgav hantering av 100 tabletter, mot att Kvist lovade att i så fall \"frysa\" vidare utredning mot honom. Och mot att han skulle få komma hem till sin nyfödda baby i stället för att sitta häktad hela sommaren.
Situationen påminner om en amerikansk \"plea bargain\", vilket är förbjudet enligt svensk lag, säger Skellefteåbons advokat Fredrik Lindberg.
Skellefteåbon säger att han erkände i panik. När han nu är på fri fot har han ångrat det.
Jag vet inte vilka bevekelsegrunder Kvist hade. Jag tror att han egentligen ville vara bussig och praktisk, säger Fredrik Lindberg.
Men i en skrivelse till åklagarkammaren ifrågasätter Lindberg om inte Kvist har brutit mot rättegångsbalkens förbud mot att påverka misstänkta med hot och löften.
Och det finns fler, liknande händelser.
En Umeåbo gick med på att stanna kvar i häktet, sedan Kvist skrivit att brottsmisstanken mot honom annars skulle utvidgas. Han kände sig hotad, och avstod från att begära ny häktningsförhandling, menar Fredrik Lindberg.
Strax före sin semester släppte Göran Kvist en 22-årig Norrköpingsbo ur häktet, trots att han var misstänkt för grovt narkotikabrott. Han haffades igen bara några dagar senare, sedan vice chefsåklagare Peter Salzberg tagit över fallet.
Salzberg ifrågasätter frigivandet i ett internt brev till sin chef Marina Amonsson. Han anser att det \"förekommit märkliga saker\" i utredningen.
\"Polisen har antytt att Göran gjort överenskommelser med misstänkta. I så fall är detta oetiskt\", skriver Salzberg.
En fjärde omständighet rör en av de två Sundsvallskillar som var de första att åka fast, och gav polisen ingången till hela härvan. Av häktningsprotokollet framgår att 18-åringen beställt i vart fall 200 tabletter, vilket är över gränsen för grovt narkotikabrott. Ändå delgavs han misstanke om brott av normalgraden, och frigavs sedan han berättat hur han fått tag på knarket.
Det inte alls ovanligt att brottslingar släpps sedan de erkänt och bevisen är säkrade. Det är till och med lagens mening.
Men inte då det gäller häktade för grova brott och någon kohandel med misstänkta får inte förkomma.
Riksåklagaren vill nu utreda om Göran Kvist har gjort just detta, och om han i så fall ska åtalas och ställas inför rätta för tjänstefel.
Göran Kvist är inte förhörd eller delgiven misstanke om brott.
Jag vill inte lämna någon kommentar, säger han till ST.

Fotnot: Rättegångsbalken 23:12
\"Under förhör må ej i syfte att framkalla bekännelse eller uttalande i viss riktning användas... löften eller förespeglingar om särskilda förmåner, hot, tvång ... eller andra otillbörliga åtgärder.\"
Plea Bargain
En överenskommelse mellan åklagare och misstänkt. Den misstänkte erkänner eller lämnar vitkig bevisning i ett mål, och får i stället strafflindring eller åtalspunkter strukna.
Mycket vanligt i USA. Förekommer även i Storbrittanien och Australien, men där kan man inte göra upp om påföljden, vilket är vanligt i USA.
Källa: Wikipedia

Mer läsning

Annons