Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt färre kvinnor blir professorer

Trots att vi har ett relativt jämställt samhälle återstår mycket. Kvinnorna i toppen är ännu få, och akademin är ett exempel. Vid Mittuniversitetet finns i dag bara åtta procent kvinnliga professorer. Bland studenterna däremot är kvinnorna fler än någonsin.

Annons
1998 var 25 procent av Mitthögskolans professorskår kvinnlig. Men då var professorerna bara fyra till antalet.
Sedan dess har många tillkommit, men nästan bara män. När nyligen en kvinna gick i pension hamnade procentsiffran kvinnor på rekordlåga åtta: tre damer av 39 professorer. En kvinna för varje dussin män.
Samtidigt har regeringen krävt att Mittuniversitetet 2008 ska ha 22 procent kvinnliga professorer, drygt en av fem.
Om vi lyckas beror på vilka som söker våra utlysta tjänster. Vi ska inte headhunta men aktivt rikta annonser till kvinnliga docenter inom aktuella områden, säger rektor Thomas Lindstein.
Samtidigt tycker han det är svårt när nästan alla behöriga sökande vanligen är män.
Mönstret är allmänt i universitetsvärlden: männen dominerar på den högsta pinnen och kvinnorna på den lägsta. Bland Mittuniversitetets programstudenter är nu 70 procent kvinnor, också det rekord.
Men på vägen upp droppar kvinnorna av. Också inom vård och humaniora är det ofta män som blir professorer, fast de är få bland studenterna.
Teorierna om varför är många. Gamla mönster som säger att män ska göra karriär? Konflikter mellan jobb och familj? Män som hjälper andra män? Kvinnor som offrar sin egen forskarmeritering för att ta ansvar för undervisningen?
Thomas Lindstein tror att gamla mönster spelar stor roll, och att det är i toppen det tar längst tid att förändra. En väg är att arbeta på sikt genom att ge de kvinnor som redan finns på Mittuniversitetet, strax under professorsnivå, rejält med forskartid och att delta i stödprojekt för kvinnliga ledare.
En jämställd professorskår har ett högt symbolvärde, men Thomas Lindstein menar att Mittuniversitetet utanför forskarsalarna är rätt jämställt i toppen. Av åtta institutionschefer är fem kvinnor, liksom prorektor och vice rektor.
Och glädjande nog finns en kvinnlig biträdande professor och sex kvinnliga docenter, steget under professor. Alla sex finns dessutom inom den naturvetenskapliga sektorn, där de enligt könsrollsmönstret inte borde vara.
Snart kanske några är redo för professur. Helst före 2008, förstås.

Fakta/Kvinnliga professorer
Mittuniversitetets just nu tre kvinnliga professorer är Ulla Lundström, analytisk markkemi, Karin Taube, pedagogik och Marie-Louise von Bergmann-Winberg, statskunskap. Ingalill Eriksson är biträdande professor i sociologi.

I riket utgör kvinnorna 15 procent av professorskåren.

I mitten av 1990-talet inrättade dåvarande utbildningsminister Carl Tham 30 tjänster vikta för kvinnor, Tham-professurerna. Där behövde inte kvinnorna ha samma meriter som män, bara nästan. EU-domstolen underkände senare metoden: könskvotering kräver att två sökande har lika meriter.

Inom ekonomiämnet är andelen kvinnliga professorer 7 procent. Ekonomidocent Agneta Stark har räknat ut att om man bara låter utvecklingen sköta sig själv dröjer det 250 år innan ekonomiämnet är jämställt.

Mer läsning

Annons