Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Avfallsexperten som hoppas på en brun jul

/
  • Jonas Strandberg, verksamhetschef på Reko Sundsvall berättar att bland villor är det stadigt fler som väljer en brun tunna. Däremot är det lite svårare att få med bostadsrättsföreningar, eftersom det ibland är en större omställning som kan kräva investeringar.

Reko hoppas på en brun jul.
Eller i alla fall fler bruna tunnor på hjul.
Många, men ändå alltför få, Sundsvallsbor sorterar nämligen ut sitt matavfall i bruna tunnor.
Av miljöhänsyn och ekonomiska skäl vill Reko Sundsvall att fler gör ett grönt vägval.

Annons

Hösten 2009 införde Sundsvalls kommun första etappen i utsorteringen av matavfall när man drog i gång projektet ute på Alnö. Därefter rullades de bruna tunnorna ut i allt fler kommundelar och sedan några år tillbaka gäller erbjudandet hela Sundsvalls kommun.

Läs också: Kommunen vill få fler att välja bruna tunnan

Reko har som mål att 65 procent av alla kunder ska vara anslutna till den bruna tunnan, men för närvarande ligger man på 61 procent.

Läs också: Reko når inte ända fram

– När vi jämför oss med andra kommuner i landet ligger vi ändå ganska bra. Det är få kommuner som har satt så tuffa mål som vi har gjort, säger Jonas Strandberg, verksamhetschef på Reko Sundsvall.

I landet brunsås är det för närvarande nästan 200 kommuner som samlar in matavfall enligt Avfall Sverige och ännu fler ligger i startgroparna.

Jonas Strandberg tror att det kan finns flera orsaker till att folk väljer att inte sortera ut sitt matavfall.

– En del människor äter nog upp all sin mat och får nästan inget matavfall. Man kanske bara kommer upp till ett halvt kilo per vecka och då tycker man kanske inte att man behöver en brun tunna. Men själva tycker vi att det bästa vore om alla sorterade ut sitt matavfall, säger Strandberg.

En brun tunna gör att taxan för sophanteringen blir lägre för konsumenten. För en normalfamilj i ett enfamiljshus sjunker sopkostnaderna med cirka 800–1 000 kronor per år.

Läs också: Chockhöjning av soptaxan fick genomslag

– Men framför allt handlar det här om att göra miljönytta. Vi tjänar ingenting på att elda upp det här matavfallet, säger Strandberg.

Målsättningen är att i slutändan ska matavfall användas till biogas.

– Och biogas är betydligt bättre än att man eldar upp det här.

Men i väntan på en biogasanläggning skickas matjorden för närvarande till Härnösand där den omvandlas till matjord.

Vid Sundsvalls kommunfullmäktige den 30 november föreslås även vissa ändringar i renhållningstaxan som ska gälla från årsskiftet.

Reko vill höja priset för en extra säck från 56 kronor till 88 kronor. Det föreslås även en höjning av priset för dragväg, det vill säga när entreprenören måste dra tunnan. Om dragvägen är 2–15 meter föreslås en höjning från 122 kronor per år till 200 kronor. Om dragvägen är 15–50 meter kan priset justeras från 357 kronor till 400 kronor.

– De här förändringarna vill vi göra enbart av arbetsmiljöskäl. Våra chaufförer drar alldeles för mycket tunga kärl. Det är inte nyttigt för då finns skaderisken med halka, handleder och hela den biten, säger han.

Ni vill att fler ska välja en brun tunna och vi går mot jul, kan man säga att ni hoppas på en brun jul?

– Ja, det får stå för dig. Nej, men absolut, vi vill få in så många som möjligt, säger Jonas Strandberg.

Läs också: Fel vid sopsortering trots enkla regler

Mer läsning