Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bertil - ett hårt drabbat bevis på att borrelia finns i länet

/

I går blev familjen Engström i Matfors upprörd när man slog upp tidningen. Det stod att borrelia inte rapporterats i länet i år. Då har Bertil Engström varit så sjuk att han trott att han skulle dö, och han har en lång konvalescens framför sig.

Annons
Bertil Engström möter oss på gården. Han skakar och stöder sig kraftigt på staven för att kunna gå.
Det är inte så konstigt eftersom det bara är fjorton dagar sedan han kom hem efter fyra månaders sjukhusvistelse. En följd av låg erfarenhet bland läkarna i länet att känna igen symptom på borrelia. Han fick vänta på adekvat behandling i tre månader. Då var han så dålig att han inte såg någonting, inte kunde gå, inte ens vända sig i sängen för att han var så yr.
Så det kändes som ett slag under bältet att se att smittskyddet uppger att det inte varit något fall av borrelia här i år, säger Bertil.
Det värsta är att borrelia är en så smygande sjukdom. Man kan bära på borrelia i upp till ett år innan sjukdomen ger sig till känna, berättar Anne-Marie, hans hustru som är sjuksköterska till professionen.
Bertil blev så dålig att hon nästan slutade se honom som sin make, han blev patient i stället.
Det är många missar i Bertils fall. Så för andra människors skull vill vi berätta att det finns borrelia här, och att det kan vara svårt att upptäcka, säger hon.
Det började i julhelgen med ett svullet knä, benet blev också rött och svullet och Bertil fick feber. Då blev det penicillin i tio dagar. Efter tre veckor fick han hög feber och benet blev rött och svullet igen, men då tillkom yrsel och huvudvärk. Ordinationen blev dubbel dos penicillin i 20 dagar. En månad senare insjuknade han igen.
Han blev svagare och svagare, åt inte, bara drack, mådde illa och kände sig yr. Efter sex dagar kunde han inte gå längre utan vinglade runt i huset.
De for in på sjukhuset igen. Hjärninfarkt gissade ansvariga på. Efter fyra dagar blev det en skiktröntgen som visade att så inte var fallet. Han las då in öronkliniken. Under de två veckor han låg där blev han bara sämre och sämre. En infektionsläkare fick då till sist upp ögonen för att ingen borreliaodling gjorts.
Snabbt sattes behandling in sedan labsvaret kommit. Men den åverkan på lilla hjärnan som redan inträffat var kraftig och rörde balans, syn, motorik och hörsel.
Jag låg i tre veckor och kunde inte röra mig, inte titta.
Ännu kan han inte köra bil, inte jaga som är hans främsta fritidsintresse. Läkarna säger att det är osäkert om han någon gång kommer att kunna cykla igen.

Mer läsning

Annons