Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En amerikan som blivit svensk

/

Efter 30 år är contortan ett träd som är här för att stanna
Först gjorde miljörörelsen motstånd.
Sedan drog de mindre skogsägarna öronen åt sig.
Rykten om svampangrepp, vind- och snökänslighet har gett namnet dålig klang.
Ändå ser framtiden ljus ut för contortan i Medelpad.
– Skälet är att vi vill ha något som växer bättre än våra normal träd, säger Per Persson, skogsvårdschef på SCA.

Annons
I dag växer contorta på en yta dubbelt så stor som Sundsvalls kommun. För 30 år sedan fanns det bara några enstala bestånd.
Och SCA är störst på området. Bolaget har satt ut knappt hälften av all contorta i landet. I Medelpad beräknas den växa på cirka fem procent av den totala skogsarealen.
Det finns ett stort intresse för olika möjligheter att öka skogsproduktionen, och det här är en stor möjlighet, fortsätter Per Persson.
Contortan har sitt ursprung i Nordamerika. De första plantorna sattes ut på försök redan på 1920-talet, med frön från kanadensiska träd, och lyckat resultat.
Nya försök gjordes på 1950-talet och på 1970-talet övergick experimenten till utplantering i stor skala.
Då var skälet att skogsindustrin förutsåg en virkesbrist i framtiden. Bakgrunden var skogsbruket under första halvan av 1900-talet, då knappt någon ny skog planterats i norra Sverige.
Tanken var att den snabbväxande nordamerikanen skulle täppa igen hålet.
I dag är de första bestånden redo för gallring. Redan om 20 år beräknas de vara färdiga för slutavverkning. Och skogsbolagens verkar ha fått sina förhoppningar infriade.
Jämfört med den svenska tallen har nordamerikanen visat sig starkare på många områden.
Sedan har det varit så under hela andra halvan av 1900-talet, att man aldrig avverkat i nivå med tillväxten. Så man ser väl inte på den där virkessvackan på samma sätt längre, säger Björn Elfving, professor på Statens lantbruksuniversitet i Umeå.
Men contortan växer och frodas, och skogsindustrin tvår sina händer. Enligt en avhandling från Statens lantbruksuniversitet producerar contortan 30 procent mer stamvolym än tall på jämförbara marker.
SCA pekar på att contortan i snitt är hela 40 procent effektivare, vilket onekligen ett plus för den som räknar kronor och ören. Läg där till att virket dessutom tycks ha bättre egenskaper än vad skogsbolagen vågat hoppas på.
Det har visat sig att det går alldeles utmärkt att använda contortan som sågtimmer. Där är den minst lika bra som svensk tall, säger skogsvårdschefen Per Persson.
Miljörörelsen har hela tiden försökt bromsa contortans intåg i den svenska floran. Och contorta-motståndarna har fått vissa farhågor besannade.
Den nordamerikanska import-tallen kan till exempel självså sig i svensk natur, även om det sker i mindre omfattning än svensk tall och gran. Och ännu kan ingen säga säkert hur stor risk det är att den ska tränga in i skyddade naturområden.
Contortan har inte heller varit särskilt populär bland de mindre skogsägarna. Under de senaste tio åren har utplanteringen legat långt under de tillåtna gränserna.
Skälen är flera. På minuskontot ligger bland annat forskning som visar att contortan har en högre dödlighet i mogen skog än svensk tall.
Snabb tillväxt i plantstadiet i trånga krukor har pekats ut som en del av orsaken till trädens känsliga för väder och vind. Instabiliteten kan, enligt forskarna, delvis avhjälpas om plantorna får bättre förutsättningar att utveckla sina rötter.
Ryktet från 1980-talet, om contortans benägenhet att drabbas av svampsjukdomen greminella, ligger också i fatet. Att svensk tall, under samma förutsättningar, drabbas på samma sätt är en annan sak.
Björn Elfving, professorn i Umeå, tror att contortan kan komma att få ett uppsving inom svenskt skogsbruk. Och återigen är det ekonomin som styr:
Striden om virket har börjat hårdna och nu tror jag det är många skogsägare som tittar lite djupare på contortan, säger han.
Tills vidare har SCA bestämt att högst 20 procent av den årliga föryngringsytan ska få planteras med contorta. Bolaget har löpande gjort utvärderingar av sina erfarenheter av det nya trädslaget, och funnit att den nivån är rimlig.
Beslutet är kopplat till en frivillig överenskommelse inom skogsbranschen om certifieringen av skogsbruket, som är ett resultat av förhandlingar med olika konsument- och miljöorganisationer.
I skogen fortsätter contortan växa, även om älgen verkar vara den ende som verkligen välkomnar den risige nordamerikanen där ute. Inte för att skogens konung gillar smaken, för älgen föredrar helt klart den inhemska tallen på menyn.
Däremot tycks han gilla att gömma sig i de buskiga contortasnåren, något som jägarna kan ha synpunkter på. Till skogshuggarnas förtret har contortan dessutom segare kvistar än de svenska barrträden, vilket kräver maskiner med bättre kvistningsverktyg. Utvecklingen pågår, precis som försöken med gallring i större skala.


Mer läsning

Annons