Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Enkelt språk ger makt åt politiker

/
  • Jörgen Berglund (M) och Peder Björk har lärt sig att det gäller att uttrycka sig enkelt, men ändå finns det många ord som en stor del av väljarna inte förstår.

Språket är maktens budbärare i politiken.
Och i ett allt snabbare medielandskap måste de folkvalda vässa orden så att de fastnar i folks medvetanden.
Det gäller att ha ett allt enklare budskap som ändå inte är alltför urvattnat.

Annons

Eva Nyman är professor i nordiska språk vid Mittuniversitetet och har märkt en förändring av hur politikerna använder språket.

– Jag tycker det har förändrats ganska mycket, men snarare åt det lättbegripliga hållet om man jämför med hur det var på 50- och 60-talet när jag var liten. Då var det mycket mer tekniskt och långa debatter mellan specialister, säger Eva Nyman.

Hon menar att dåtidens mer komplicerade språkbruk inte heller var något som alla förväntades förstå.

Var det politiska språket mer utestängande förut?

– Språk är alltid utestängande. Ungdomsspråket förstås inte heller av alla. Unga förstår det, men äldre förstår ofta inte. Det är svårt att hitta ett språk som går hem hos alla och som samtidigt uttrycker det man vill uttrycka. Politikens frågor är inte lätta, säger Nyman.

Det här leder till ett allt mer förenklat språk.

– När man går ut i valrörelsen med slagord måste man förklara sitt partis politik på kanske en halv minut eller ännu kortare och det medför att det automatiskt blir väldigt förenklat och förgrovat. Det blir roliga slagord men det går inte på djupet. Och det har massmedia med radio och tv bidragit till, säger Eva Nyman.

Och det här märks även i tidningar där textlängderna blivit kortare och kortare.

– Men jag misstänker att det här har lite att göra med skolresultat också. Folk är inte längre lika vana att läsa, säger Nyman.

Är det en ond spiral som kan fortsätta?

– Jag är rädd för det. Och det går lite ut över politikens viktiga frågor när allt ska göras till "oneliners".

Men är det inte också ett sätt att inkludera fler?

– Man försöker göra det begripligt, men man förenklar och missar massa väsentliga saker, säger Nyman.

Är utvecklingen mot ett förenklat språk bra eller dålig?

– Vad ska man säga? Det är en anpassning till ett snabbare samhälle. Man märker även i filmer och underhållning att det går snabbare med bjärtare och grällare effekter, säger hon.

Får ett förändrat politiskt språk även effekter på den politik som förs?

– Det vet jag inte, men det tror jag knappast att det kommer att få. När politikerna är för sig själva då låter de inte så här utan mer som förr i världen höll jag på att säga. Det är när man vänder sig till allmänheten som det ska förenklas och i någon mån förgrovas det man säger, säger Nyman.

Mer läsning

Annons