Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett elavbrott släcker inte bara lamporna

/
  • Mats Lundberg, 50 år, sedan över 30 år elmontör vid Sundsvall Elnät, men jobbar nu mer med besiktning och underhåll.–Jag var nere i Blekinge och jobbade i 14 dagar efter Stormen Gudrun. Det liknade ett inferno. Tre kilometer ledning kunde ligga på backen med någon enstaka halvt knäckt stolpe som stack upp här och där. En äldre man grät av tacksamhet när han fått strömmen tillbaka. Han hade varit utan i tre veckor.

Ett elavbrott släcker inte bara lamporna. Telekommunikationer, IT-system och vattenförsörjningen hotas också. Samtidigt finns andra allvarliga hot mot vattnet. Giftutsläpp är ett.

Annons
Efter stormen Gudruns härjningar var en del människor utan ström i veckor. Ännu värre kändes det för många att både fasta telefoner och mobiler slutade fungera.
Ett längre elavbrott betyder något helt annat i dag än för 1520 år sedan, säger Svante Werger vid Krisberedskapsmyndigheten.
Många viktiga funktioner har reservström i form av exempelvis dieselaggregat. Det kan gälla sjukhus, telestationer och vissa myndigheter. Men resurserna räcker inte hur länge som helst.
Efter Gudrun har ett lagförslag tagits fram som ställer nya hårda krav på elbolagen.
Det har orsakat stor oro i branschen.
Det är orimligt att ha hundra procents säkerhet i alla delar av systemet. Så går det inte att bygga; då räcker inte pengarna, säger Göran Sorell, vd vid Sundsvall Elnät.
Luftledningar är känsliga för snö och blåst. Det är säkrare med nedgrävda ledningar men det är mycket dyrare.
Vädrets makter är inte enda orsaken till elavbrott. Tekniska fel var orsaken när miljoner människor i Sydsverige och Danmark blev utan ström för två år sedan. Då kunde problemet snabbt åtgärdas.
Generellt sett räcker det inte med ett fel för att orsaka ett större strömavbrott, utan flera fel måste samverka.
Det innebär också att ett enskilt attentat inte kan slå ut elnätet.
Det räcker inte att gå ut att göra något på ett enda ställe. Man släcker inte Sverige på den nivån. Samtidigt så klarar vi ju inte vad som helst. Våra kraftledningar står ute i naturen, det går inte att bevaka dem, säger Sture Larsson vid Svenska Kraftnät, som driver stamnätet.
Han betonar att det är viktigt med kontinuerligt underhåll för att allt ska fungera.
Vi har en robusthet i systemen som är på god internationell nivå, tillägger han.
Vattenförsörjningen är ett av de områden som kan få problem vid strömavbrott, då pumpstationer slutar arbeta.
Vattenförsörjningen har även egna katastrofscenarier. Störst problem blir det vid en olycka där kemikalier rinner ut i tillrinningsområde till en vattentäkt.
Den allvarligaste hotbilden är om rena miljögifter som diesel eller olika kemikaler, gifter som inte bryts ner, hamnar i vattentäkterna, säger Mats Bergmark, miljö- och teknikchef på Sundsvall Vatten.
Vid stora översvämningar kan till exempel avloppsvatten sköljas med och förorena dricksvattentäkterna, men sådana problem är lättare att hantera.
Generellt anser Mats Bergmark, som även sitter i den nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA), att beredskapen i Sverige är för dålig.
Kunskapen hur man hanterar olika incidenter är för låg, säger han.
Även om Sundsvall framhålls som ett gott exempel anser Mats Bergmark att vi kan bli bättre.
Vi ser över material och kunskapen hos vår personal. Kunskap faller i glömska och ny personal kommer till. Därför är det viktigt med ständiga utbildningar.

Elavbrott får stora konsekvenser
Ett strömavbrott som pågår längre än sex timmar innebär stora konsekvenser för samhället:
Inom vård och omsorg slutar trygghetslarm att fungera och databaserade journalsystem går ej att komma åt.
Dricksvattenförsörjningen får problem genom att vattentrycket minskar när pumpar stannar.
Vintertid sker utkylning av bostäder och andra lokaler.
Telefonväxlar och IT-system slutar fungera.
Inom lantbruket uppstår problem med djurhållningen.
Butiker, banker och uttagsautomater tvingas stänga.
Driftstopp vid våra stora processindustrier.

Pågår störningarna längre än 24 timmar blir konsekvenserna än större:
Sjukvården får problem genom att reservkraften inte täcker hela behovet vid sjukhusen.
Vintertid leder utkylningen av fastigheter till att utrymning måste ske.
Det fasta och mobila telenätet får minskad kapacitet elelr slutar helt att fungera.
Problem uppstår med drivmedelsförsörjning eftersom de flesta mackarna saknar reservkraft.
Livsmedel börjar förstöras, både i butiker och i hemmen.

Källa: Risk- och sårbarhetsanalys gjord av Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Mer läsning

Annons