Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flodvågen tog Jessicas mamma - musiken ledde henne ut ur sorgen

/

Hon miste sin mamma i tsunamin och året efter dog hennes älskade gudmor. Sångerskan och musikern Jessica Falk var i flera år förlamad av sorg. Men en septembermorgon bestämde sig Jessica för att ta kommandot över depressionen istället för tvärtom.
– Jag gick ut på en promenad och då kom den första låten till mig, säger hon.

Annons

När jättevågen svepte in över Asien omkom omkring 230 000 människor. 543 av dem var svenskar och sju kom från Västernorrland, däribland Jessicas mamma Siv Falk och hennes fästman Leif Nordström.

– Mamma var så otroligt lycklig när hon åkte i väg. Hon var 53 år och vi visste inte att de skulle förlova sig under resan. Det sista jag såg av henne var när vi firade lilla julafton och innan hon åkte gav hon mig en hård kram. Det konstiga var att jag började storgråta då och förstod inte varför, men det kändes om det var sista gången jag såg henne.

Så blev det också. Efter tsunamin på annandagen lyckades inte Jessica och resten av familjen få kontakt med Siv och ett omfattande detektivarbete startade.

– Vi hoppades att de inte skulle ha hunnit komma till Khao Lak. De skulle boka boende eftersom under resan men på mammas arbetsplats hittade vi post it-lappar med information som tydde på att de bodde på den värst drabbade turistorten i Thailand när vågen kom.

Jessica och hennes två syskon hamnade i ett kaos.

– Ovissheten var hemsk och vi hoppades hela tiden att de skulle hittas levande. Vi fick lämna dna-prover och skicka ner mammas tandkort. Den 21 februari identifierades hon och efter det kunde jag inte ta en ton på pianot.

Jessicas hamnade i en depression. Dottern var två år och all kraft gick åt till att klara vardagen och att vara en så bra mamma som möjligt.

– Mammas bästa vän och min gudmor Britt-Inger Sjöholm blev mitt stora stöd och hon tog även på sig rollen som extramormor åt Tova.

I slutet av februari åkte Jessica och hennes syskon ner till Erna flygplats och tog emot kistan som var svept i en svensk flagga.

– Det var 15 kistor som kom ut från det flygplanet.

Begravningen hölls den 8 april.

– Jag sjöng Carolas Himlen i min famn. Det var den sista låten mamma hörde mig sjunga under en konsert i Stadshuset och jag minns att jag hörde hennes gråt i publiken. Hon tyckte så mycket om den sången.

Ett år efter mammans bortgång fick Britt-Inger ett cancerbesked.

– Då bestämde jag mig för att jag skulle följa henne ända till slutet eftersom jag inte fick göra det med mamma. Under den våren bestämde jag och Patrik också att vi skulle gifta oss. Vi behövde något positivt att se fram emot och bröllopet blev av i augusti. Tre veckor efteråt somnade Britt-Inger in.

– Jag blev helt blockerad av sorgen och det blev många år av mörker.

Men plötsligt en dag kom vändningen och Jessica skrev låt efter låt.

– Det var som att öppna en dammlucka till något nytt, förklarar hon.

I samband med att maken Patrik skulle åka på en arbetsresa till Nashville för nästan fem år sedan hade hon fått kontakt med multimusikern Charlie McCoy och han ville att hon skulle följa med till USA.

– Först tänkte jag att det inte var något för mig men så mindes jag något som Britt-Inger sa till mig innan hon dog. Hon sa att hon ångrade hela sitt liv och avkrävde mig ett löfte om att det aldrig skulle bli så för mig. Hon sa: "Det är tjejer som du, Jessica, som får saker att hända". När jag började tänka på de där orden bestämde jag mig och nu har jag varit i Nashville tio gånger. Jag har spelat med Charlie McCoys band och skrivit låtar tillsammans med Lea Jane Berinati.

Jessicas mamma upptäckte tidigt hennes musikalitet och såg till att hon fick ett piano. Även mamma Siv älskade musik.

– Hon brukade rocka loss ordentligt och spelade ofta Billy Swans 70-tals klassiker I can help medan hon bakade och lagade mat. När vi kom till Nashville första gången sa Charlie McCoy att vi skulle hälsa på en person och plötsligt befann jag mig hemma hos Billy Swan. Det kändes helt otroligt, berättar Jessica och visar hur hon tittade upp mot himlen som för att påkalla sin mammas uppmärksamhet.

– Jag tänkte "kolla mamma". Jag sitter här med Billy Swan.

Nu har Jessica Falk just släppt sin andra skiva. Musiken har tagits väl emot och den senaste tiden har hon synts både i tidningar och tv.

Tidigare har hon jobbat som musikpedagog, kantor och barpianist. Numera ger hon ofta inspirationsföreläsningar och kan även lägga till titeln skivartist till sitt cv.

– Efter att ha suttit fast i ett svart klägg, ett kärr, vågade jag ta chansen. Det är jätteviktigt vad vi gör av våra liv. Det är så ledsamt när människor dör men egentligen dör ingen förrän vi har glömt dem och man glömmer aldrig någon man älskar. Mamma och Britt-Inger är med mig hela tiden och jag försöker återskapa känslor och upplevelser som jag hade med dem. Kan jag sedan få någon annan att se lite ljusare på tillvaron så vill jag gärna bidra med det, säger Jessica Falk.

Mer läsning