Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Full fart på anrikt kondis

/
  • En vanlig syn när du kommer till Mias Kondis. En glad Mia Höglund som tar emot sina gäster.

–Första gången jag var här och fikade var hösten 1943, säger stamgästen på Järnvägskondiset, Milton Söderström från Kvissleby. Konditoriet har varit en mötesplats för Njurundaborna sedan slutet av 1930-talet.

Annons
Milton Söderström är 80 år och i sin ungdom arbetade han vid järnvägsstationen i Bommen.
Vi lastade massa från fabriken och lossade ved som skulle till vedpannan i Essvik. Ofta slank man in för att ta en fika på kondiset. Då låg det närmare järnvägen än vad det gör idag, säger Milton Söderström som kommer ihåg att på den tiden kostade kaffe med bulle 50 öre och timpengen var 95 öre.
År 1957 byggde familjen Alin och Sven Åberg huset där det nuvarande fiket ligger. På tomten låg då en minigolfbana.
Jag arbetade på cafeét i början på 1960-talet. Det var mina föräldrar (Alin och Sven Åberg) som ägde huset. Stinsen kom regelbundet varje dag och hade sin stamplats. Det var glest med barnfamiljer utan mest arbetare från järnvägen och byggen runt om i Njurunda, var vår gäster, säger Inger Östberg.
Inger Östbergs mor, Alin Åberg drev rörelsen fram till 1968. Då Ingers bror, Ronny Åberg, tog över. Han köpte huset och arrenderade ut konditoridelen till Lennart Frisk som asrbetade som konditor.
1989 var det dags för ägarbyte igen. Maria Höglund skötte ruljansen i tio år fram till 1998. Mikael Östberg är ingen konditor men står nu som ägare till fastigheten efter Maria Höglund.
Från 1996 fram till 2001 var konditoribranschen verkligen på fallrepet. Det var några riktigt tuffa år och konkursen grinade mig i ansiktet. Enda gästen var förstås Milton Söderström som för det mesta var den enda kund jag hade, säger Mikael Östberg.
Folk gick inte på kondis längre, det var en heldöd näring och många klassiska fik var tvingade att slå igen.
2001 vände det uppåt igen lika plötsligt som det gick ned. Folk strömmade till och handlade köpkakor. Man satte sig ned och tog en fika som förr i tiden. Uppsvinget var ett faktum, säger Mikael Östberg.
Inger Östberg kommer i håg glansdagarna på 1960-talet. Televisionen kom till byn.
Vi var först i Njurunda som hade införskaffat den tidens under och människor vallfärdade till Järnvägskonditoriet. Sittplatserna räckte inte till utan många stod och såg på 10 000 kronors frågan och Hylands hörna. Alla kunder rökte och lokalen såg ut som någon kastat in en rökgranat i lokalen, säger Inger Östberg.
Milton Söderström cyklar varje dag från Kvissleby till Mias Kondis som stället heter nu. Här sitter den trogne stammisen med sin kaffekopp och hejar igenkännande på nästan varje kund som kommer till Mias.

Mer läsning

Annons