Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hälften av vattnet försvinner

/
  • Söråker har drabbats av flera vattenläckor efter varandra på kort tid, sedan en huvudledning efter Centrumvägen sprungit läck gång på gång.
  • Mittsverige vattens vd Micael Löfqvist.

Det är gott om vattenläckor i Timrå.
Hälften av vattnet i ledningsnätet försvinner på vägen till Timråbornas vattenkranar.
– Rören är för gamla, säger Mittsverige vattens vd Micael Löfqvist.

Annons

För några veckor sedan drabbades Söråker av flera vattenläckor efter varandra på kort tid. En huvudledning efter Centrumvägen sprang läck, bildade en fontän i vägrenen och gjorde att stora delar av Söråker blev utan kranvatten hela dagen. Sedan hände samma sak, med några 100 meters mellanrum på samma huvudledning, två gånger till under loppet av några dagar.

– Det är inte helt ovanligt, svårt att förutse och rena lotteriet var ledningarna ska springa läck nästa gång, säger Mittsverige vattens vd Micael Löfqvist.

Vattenläckage är vanligt, och extra vanligt i Timrå på grund av det åldersstigna vattenledningsnätet. Bara drygt hälften, 52 procent, av vattnet som skickas ut i ledningarna till hushåll och företag i Timrå når vattenkranarna. Resten försvinner på vägen.

– Den största orsaken är läckage, gamla ledningar som långsamt rostar sönder.

På 1960- och 70-talen, när det byggdes mycket nytt i Timrå, var det till exempel populärt med galvaniserade stålrör som inte skulle kunna rosta. I vissa områden har de ändå börjat rosta nu och orsaka en del läckor. 

Allt svinn beror dock inte på dåliga rör. En del försvinner också på kommunens tappställen och vattenposter efter nätet. Många använder vattenposterna utan lov och utan att betala någon avgift. Det kan till exempel vara någon som spolar en isbana eller använder stora mängder vatten vid vägarbeten.

Men merparten av svinnet beror ändå på de ålderstigna rören som på sina håll läcker som såll. Mittsverige vatten arbetar kontinuerligt med att byta ut ledningarna. Men det är ett arbete på lång sikt, närmare bestämt på över 200 år.

– Vi byter kontinuerligt ut de äldsta ledningarna, ett arbete som kostar åtta - tio miljoner kronor per år. Men det tar tid. Vi strävar mot en förnyelsetakt av hela ledningsnätet på 100 år men ligger idag på över 200 år i genomsnitt, säger Micael Löfqvist.

Mer läsning

Annons