Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Högre solskyddsfaktor behöver inte...

Högre solskyddsfaktor behöver inte betyda bättre skydd mot den farliga ultravioletta strålningen.
Dessutom kan skyddet försämras kraftigt ju längre tid du är i solen.
Det visar tidningens test av de vanligaste solskyddsmedlen för vuxna.

Annons
Testföretaget ConsumerContent har på ST:s uppdrag testat tolv vanliga solskyddsmedel i prisklassen 85 kronor till 230 kronor per flaska.
I testet har vi mätt solkrämernas skyddande förmåga både direkt efter applicering på kroppen och efter en tids exponering i solen.
De tolv testade solskyddsmedlen har överlag god skyddsförmåga mot den farligaste typen av ultraviolett strålning, UVB-strålning, konstaterar forskaren Kenneth Möller vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) som genomfört det praktiska testet.
Det gäller både direkt efter insmörjning som efter tre timmar i solen.
Annorlunda är det med skyddet mot UVA-strålningen.
Bäst skydd direkt efter insmörjning ger Eucerin 20, L'Oreal 15 och Nivea 15 (siffrorna står för respektive solskyddsfaktor).
Men efter tre timmar har Eucerins skydd mot UVA-strålningen minskat från 94 till 53 procent, vilket är det klart sämsta resultatet för samtliga testade produkter.
Under samma tid minskade L'Oreals skydd från 94 till 89 procent, vilket är bäst av de testade solskydden.
Bäst genomsnittlig skyddsförmåga (direkt efter applicering och efter en tids exponering i solen) har L'Oreal 15 som skyddar till 92 procent.
Sämst skydd ger LdB (62 procent) trots att denna har samma solskyddsfaktor som L'Oreal.
Den solskyddsfaktor som anges på förpackningen ska visa hur väl produkten skyddar mot UVB strålning. Solfaktor 12 till exempel innebär att du kan vistas i solen 12 gånger längre tid utan att bli röd än om du inte smörjt in dig.
Solskyddsfaktorn bestäms genom att tillverkarna jämför solkrämsinsmorda människor med människor utan solkräm. Men människor tål sol olika bra, så metoden är inte så exakt, säger Kenneth Möller.
Dessutom visar ST:s test att ett solskyddsmedel med en lägre skyddsfaktor kan ge ett bättre skydd än en högre.
Lancomes solkräm med faktor 10 till exempel, skyddar bättre eller lika bra som många av produkterna med en angiven solfaktor 15.
Både i testsituationen och i tillverkarnas rekommendationer använder man betydligt mer solskyddskräm än de flesta människor smörjer in sig med.
Vi brukar räkna med att man vid normal användning får ungefär en tredjedel av det skydd som tillverkaren uppger, förklarar Birgitta Stymne, överläkare och klinikchef på hudkliniken vid universitetssjukhuset i Linköping.
ST:s test visar också, kanske något förvånande, att en vanlig t-shirt skyddar betydligt sämre mot strålning än någon av solkrämerna.
T-shirten blockerade enbart 71 procent av UVB strålningen och 76 procent av UVA strålningen.
För ett bra skydd behöver axlarna alltså skyddas med ett lager solkräm under t-tröjan om solens strålar kommer rakt uppifrån.
Om man har lite luft mellan t-tröjan och huden blir skyddet bättre. Däremot försämras det om tröjan är våt och ligger an mot kroppen.
Överläkare Birgitta Stymne uppmanar till försiktighet med solandet i sommar.
Sola korta stunder i början på säsongen, smörj in dig med solskyddsmedel och använd hatt och kläder mellan solandet. Det är allra viktigast att skydda sig mot solen mitt på dagen då UVB-strålningen är som allra starkast. Då kan man gärna hålla sig i skuggan eller inomhus.
Maria Larsson

FAKTARUTA:
Fakta om UV-strålning och solskyddsfilter
Det är solens ultravioletta strålning som är farlig. Den kortvågiga UVB-strålningen medverkar till att bygga upp ett skyddande pigment, men gör att man bränner sig. Den nedsätter immunförsvaret, kan ge katarakt (linsgrumling) och är cancerframkallande (malignt melanom). Antalet fall av malignt melanom har ökat från 220 till 1703 fall per år mellan 1960 och 1997.
Den långvågiga UVA-strålningen gör att det pigment man redan har mörknar, men orsakar dessutom att huden blir rynkig och åldras. UVA-strålning orsakar soleksem hos cirka 20 procent av befolkningen.
Kemiskt solskyddsfilter utgörs av molekyler av kolväteföreningar som har löst sig i crèmen och som i princip kan oxideras till koldioxid och vatten på huden.
Fysikaliskt solskyddsfilter innehåller små partiklar av t ex zinkoxid eller titandioxid och som kan ligga kvar som en vitaktig hinna på huden.
Fysikalisk/kemiskt solskyddsfilter innehåller en blandning av de två.
Läs mer på Strålskyddsinstitutets webbplats, www.ssi.se

FAKTARUTA
Fakta om testet
Testet är gjort så att en viss mängd solskyddsmedel läggs mellan två lager polyetenfilm och pressas ihop till ett jämnt skikt mellan två glasskivor, varpå man mäter UV-strålningens spridning med en så kallad spektrofotometer. För att få en uppfattning om hur proverna påverkas av solljus och omgivande luft exponeras proverna i artificiellt solljus. Ljuskällan utsänder ett ljus som mycket väl stämmer överens med solens ljus.
Exponeringstiden är 2 timmar vilket innebär att proven får ta emot en ljusdos som motsvarar nästan tre timmar solsken i Miami, Florida.

Mer läsning

Annons