Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I förskoleklassen på Dingersjö skola sitter...

/
  • Sexåriga Emelie Johansson har skrivit och ritat sin första egna bok. Den handlar om en ko som åt så mycket att den fick ont i magen.

I förskoleklassen på Dingersjö skola sitter 6-åringarna och leker med bokstäver på datorn. Sju-åringarna jobbar med texter och teckningar i egenhändigt gjorda häften. I årskurs fyra skriver barnen långa texter av sina egna berättelser. Det handlar om läs-och skrivinlärning enligt den norske forskaren Arne Tragetons metod.

Annons
Det här är jätteroligt. Så här uppmuntras lusten att skriva, säger läraren Karin Murberg som för lite drygt ett år sedan kom med idén att skolan skulle använda Arne Tragetons lite annorlunda undervisningsmodell.
Enligt hans erfarenhet har barn lättare för att lära sig skriva än läsa. Dessutom blir det mycket bättre att skriva på datorn, där bokstäverna blir stora och tydliga än att kämpa med blyertspenna och suddgummin.
Nu spelar de enkla datorerna en viktig roll i undervisningen på Dingersjö skola. Där får de allra minsta träna sig på att skriva bokstäver och samtidigt lära sig att hålla händerna på rätt sätt. Med lite tur går det att hitta ord i bokstavs-virrvarret med lärarnas hjälp.
Sexåriga Emelie Johansson har redan hunnit skriva och rita sin första sagobok med den egna berättelsen om kon som åt så mycket så att hon fick ont i magen. Hon har också gjort pappersdockor med sagofigurer för att spela upp en berättelse för kompisarna.
Hela skolan har jobbat med HC Andersen under hösten. Hört berättas om landet Danmark och om den fula ankungen, flickan med svavelstickorna och prinsessan på ärten. Alla jobbar, fast på lite olika sätt, med sagorna eller sina egna berättelser.
Sjuåringarna Tilda Johansson och Pella Persson tycker att det kan vara lite svårt att komma ihåg. Men då kan man ju gå och bläddra i böckerna. Precis som metoden lär ut, jobbar de två och två för att hjälpa varandra med texter och synpunkter på vad som ska vara på teckningarna.
Ibland kan det vara lite svårt att läsa en text. Ändå förstår man den. Från början rättar vi ingenting, säger läraren Britt- Inger Engström.
Efter ålder och utveckling blir texterna längre och teckningarna mera invecklade. Barnen i årskurs fyra kämpar med fina handskrivna texter i sina häften. Bredvid ligger kladden som är rättad med lärarnas hjälp och språkligt korrigerad.
Visst används de traditionella läseböckerna då och då fortfarande på Dingersjö skola. Ibland används den ena metoden för läsinlärning, ibland en annan.
Båda har sina fördelar. Men det här är bra för barnens självkänsla. Det växer och blir så stolta när de ser sina egna arbeten, säger Karin Murberg.

Mer läsning

Annons