Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I väntan på det explosiva hugget

/
  • IngMarie Larsson har fått en regnbåge på 1,7 kilo på pimpling. Men det var i ett annat vatten.
  • Maggot eller räka som agn? Regnbågen gillar räkor, men maggot funkade den här dagen.
  • Regnbågen hugger stenhårt. Det fick Leif Wester erfara. Hans lina på det här spöt var för tunn eller för gammal. Dagens regnbågshugg slet av linan direkt.
  • En regnbåge på 1,4 kilo. En riktig utmaning för en pimpelfiskare.
  • Åke Sjödin är redo för hugget. Ett kraftig spö med rulle och stark lina, ska klara regnbågen – om den hugger.
  • Regnbågspimpling kan vara rofyllt. Det kan bli lång väntan på det explosiva hugget, som här för IngMarie Larsson.
  • Äntligen napp, men det var en av sjöns alla småabborrar som Anders Norberg drog upp.
  • Olika blänken och blinkpirkar med mormyskor i en tafs under. Det brukar fungera på regnbågen, men glöm inte en stark lina och gärna en rulle med slirbroms.
  • Det blev en stor regnbåge direkt på morgonen för den här pimpelräven.
  • Ett stort rödingblänke fungerar lika bra på röding, öring och regnbåge för IngMarie Larsson.
  • Leif Wester och Åke Sjödin är redo för regnbågshugg.

Är du redo för kraftfulla hugg – eller ingenting alls på en hel dag?
Då klarar du av en av vinterns stora utmaningar
Det handlar om regnbågspimpling i inplanteringsvatten.

Annons

Kärnisen ligger 12 centimeter tjock. Dimman har lättat och solen bryter fram. Det känns som en underbar dag att jaga regnbåge. Eller jaga och jaga? Det handlar mer om att sitta och vänta vid samma hål, och ha tålamod. Rätt som det är kommer det kraftfulla hugget. Om man har tur. Då gäller det att vara med, och att linan håller.

Vi är på ett av alla dessa vatten i Sverige som heter Öravattnet, Örasjön eller Öratjärn.

Det lovar gott direkt när vi glider ner på den blanka isen. Det blir lite fart på tre pimpelfiskare, som sitter nära land. En av dem håller i pimpellinan med bägge händer och lyckas till slut ur sitt hål lirka upp en fet regnbåge. Den ser ut att väga kring 1,4 kilo. Han fiskade enbart med en liten mormyska eller minibalanspirk i grön färg. Alltså inget stort blänke eller en så kallad blinkpirk.

Vilken dag det kan bli.

På andra sidan den smala sjön sitter Leif Wester, Åke Sjödin och IngMarie Larsson. De har pimplat här en hel del.

– Jag fiskar nu med en blinkpirk, Landöpirken, och en liten mormyska i en tafs under. Jag agnar med en bit räka, det brukar fungera bra på regnbågen, säger Leif Wester som har sin pulka full med olika pimpelspön riggade på olika sätt.

Spöna har rullar med slirbroms. Det behövs när regnbågen fastnar på kroken och sätter fart.

De har gjort sina hål på ganska grunt vatten, precis i kanten av ett näckrosbälte. De breda bladen syns genom den klara isen.

IngMarie Larsson har varit med förr. Hon kör med ett större blänke. Och maggot.

– Det här funkar för röding, öring och även regnbåge. Jag har fått en regnbåge på 1,7 kilo på det här blänket. Den var rolig att ta. Det var lite "kämpa", säger hon nöjt.

Nu är det en annan dag, och ett annat vatten. Här är det sedan länge inplanterade regnbågar och öring. Och så finns det ett naturligt bestånd av abborre.

– De är de enda som har nappat än så länge, säger Leif och lyfter upp ännu en liten kämpande abborre.

En korp gör en överflygning och kluckar glatt när han ser de små matfiskarna på isen.

Det blir många byten av spön och blänken. Nya maggotar och räkbitar.

Kaffe och mackor piggar upp, men var är regnbågen?

Är det fel beten och fel metoder?

Leif, Ingmarie och Åke håller i gång sina spön och gör små, små darrningar hela tiden. De fiskar nära botten. Men det är bara 1,5 meter djupt här så regnbågen bör både se och känna lukten av betena.

De flesta småfiskar, som är regnbågens byte, står still när bottnen och rör sig bara lite i sidled. Det kan vara lönt att fiska med en balanspirk och först låter den stå på botten innan du lyfter den några decimeter. Upprepa allting. Händer ingenting så snurra linan mellan tummen och ett finger. Då rör sig balanspirken med små rörelser. Låt pirken stå helt still en stund. Snurra sedan linan åt andra hållet. Det kan utlösa ett rejält regnbågshugg.

Jag prövar, men det är bara småabborrarna som vill kalasa på maggoten.

Så händer allting med blixtens hastighet.

En snabb rörelse. Och sedan en svordom.

Leif slår ut med armarna och tittar på pimpellinan:

– Den högg hårt och slet av linan direkt.

Uppgivet konstaterar han att linan är för tunn och för gammal.

Maximal otur. Alla andra av hans spön har fräsch, stark lina och rullar. Inte det spö som han fick hugg på. Det är ett litet pimpelspö riggat med enbart en mormyska.

Men det verkar vara dagens recept.

Det blir några spännande minuter. Leif, Åke och IngMarie pimplar på helspänn. Är en regnbåge huggvillig så borde de andra också vara det.

Minuterna blir till en kvart, blir till en timme. Nä, det verkar inte vara någon hemma på den här sidan av sjön. De andra pimpelfiskarna på isen har inte heller känt någonting.

Vi byter ställe för att göra ett sista försök. Ljuset faller och det känns kört. Det är bara att återvända en annan dag.

Det är bara att göra om och göra rätt. Starkare lina med andra ord.

Korpen var i alla fall glad åt abborrarna.

Mer läsning