Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag slutar som clown vid 60 år"

/

Han har jobbat som clown så länge han minns. Uppträtt i USA och i många europeiska länder. Han tränar varje dag och ser varje föreställning som en enda stor utmaning.
Möt mannen bakom masken – Thomas Jerbo.

Annons

Allt började egentligen hemma hos farfar som var bosatt utanför Stockholm. Under Thomas sommarlov var det cirkusföreställningar i princip varje dag.

Hur gammal var du?

– Det började väl när jag var en fem, sex år. Syrran var också med i föreställningarna och alla tyckte det var kul. Farfar var en duktig gymnast som gärna lärde ut sina konster.

Men det skulle dröja innan Thomas Jerbo slog sig in på cirkusbanan.

– Jag flyttade och gick sista året i nian på Hagaskolan i Sundsvall.

Sedan blev det Västermalm – han skulle läsa till kemiingenjör.

Var det något du själv ville – eller var det valet påtvingat?

– Nej, det var mitt val, är faktiskt fortfarande intresserad av kemi.

Men han gav upp kemiplanerna – efter att haft praktik på SCA forskningslabb.

– Jag kom på att det inte var så kul jobb, men jag hade inte en susning på vad jag skulle göra i stället.

Thomas jobbade därefter med det mesta.

– Det var köksarbete takläggare, instrumentmakare, Gränges, jag kan inte räkna upp allt säger Thomas sannskyldigt.

Men så kom kulturen in i hans liv. Han startade upp en fri teatergrupp i Sundsvall.

– Vi spelade för Margaretha Johansson, kulturnämndens dåvarande ordförande och hon fixade loss 20 beredskapstjänster.

Det blev inträdesbiljetten till en helt ny värld för Thomas. Mycket slit men också en skola för livet.

Thomas fortsatte sin karriär med cirkusskola i både Stockholm och Köpenhamn.

Och det var i just Köpenhamn som figuren Daff-Daff föddes.

– Som en del i utbildningen, man skulle skaffa sig en profil – och det blev Daff-Daff.

Året är 1982.

Cirkus Elvira och Daff-Daff genomför föreställningar runt om i hela Sverige, och även utomlands.

Hur många föreställningar har du gjort med Daff-Daff?

– Har faktiskt försökt att räkna efter och jag har kommit fram till omkring 6 000.

Hur länge ska du hålla på?

– Jag tänker sluta när jag är 60 år, det känns lagom för mig. Det som sliter mest är att kuska omkring med bilen.

Vad ska du göra då?

– Ja, herregud, det finns mycket som jag har ogjort. Men i början av nästa år startar jag Sundsvalls Stadscirkus.

Vad är det?

– Vi lär ut olika cirkuskonster. Vi vänder oss till alla intresserade, bland annat skolor.

Lokal är redan fixad i Skönberg och den ska inredas med olika redskap.

– Har tänkt att det ska bli olika stationer där man får prova på det mesta från jonglering till lindans

Det senare är något av Thomas Jerbos adelstecken. Han har lagt ned tusentals timmar på att träna på lina.

– Det är ett måste om man ska hänga med.

Det låter nästan som en elitsatsning i exempelvis fotboll?

– Ja den liknelsen är inte så dum. Oavsett talang måste man träna stenhårt för att bli riktigt bra, sedan spelar det ingen roll om det handlar om lina eller fotboll.

Men det finns en stor, stor skillnad. Och det är betalningen.

– Jag tror inte vanligt folk förstår hur lite en bra cirkusartist tjänar, de mest berömda cirkusarna betalar i princip ingenting. Där ska man göra sig ett namn som man sedan kan använda i sin personliga marknadsförning – och det gäller att hitta ett eget nummer.

– Att skapa ett cirkusnummer är som att lägga puzzel. Man fogar dit bit för bit för att till sist få en helhet.

Men som clown kan du räkna ut var skratten kommer?

– Ibland är det så, men barn är oförutsägbara, varje föreställning är en utmaning i sig.

Han förklarar att som clown får man ett snabbt kvitto på om det är bra eller dåligt när man uppträder för barn. Om de inte tycker det är roligt så skrattar de inte, de gör sig inte till.

Thomas berättar om en resa till Nepal.

– Jag hade med mig små clownnäsor som jag delade ut till barnen där. Dom hade aldrig sett något liknade och förstod inte riktigt vad de skulle användas till. Men efter ett tag blev det många skratt. Barnen i USA är uppväxta med clowner så visst finns det kulturella skillnader.

Men allt i Thomas liv är inte cirkus. Det finns andra intressen.

– Tycker om att vara i skog och mark. Och jag gillar hundar och att resa till olika platser runt om i världen.

Han har en ny resa på gång.

Men om den är han lite hemlighetsfull. Vi får återkomma i ämnet.

Nej, för tillfället är det starten av Sundsvalls Stadscirkus som upptar det mesta av hans tid. Det är mycket som ska klaffa.

– Det kommer att bli en hel del av administrativt arbete.

Men det är nog inga problem för Thomas.

Är man mångsysslare så är man.

Mer läsning

Annons