Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jaktbröderna tar sikte på sociala medier och film

/
  • Albin och Nicklas tar täten, jakthundarna är lyckliga att få vara i skogen.
  • Hett, starkt kaffe bjuds det på i den lilla jaktstugan.
  • Jaktbröderna samlade och tonen är rå men hjärtlig. Just nu är Albin inne i en tv-spelsperiod.
  • Nicklas har fått ärva sin farfars jaktkniv. Varje inristat sträck står för en skjuten älg.
  • I jaktstugan brinner en eld och kaffet är på kok. Robert tillagar favoriten av konserver. Han är snickare till vardags och rejälare älgpass har inget annat jaktlag, enligt Rickard.

En skogsarbetare, en vapenhandlare, en snickare och en lillebror – alla med skog och mark i sitt hjärta.
Nu vill de dela med sig av sina upplevelser.

Annons

I eldens röda sken hänger en kanna kaffe och en burk Bullens pilsnerkorv. Den gamla jaktstugan i Kovlands djupa skogar ruvar på många historier, bröderna har tagit plats vid köksbordet och dukat upp med varsin liten rosprydd porslinskopp. Gemenskapen är en viktig del och här bollas idéer till nya jaktäventyr.

Jakt är deras största intresse, eller det enda intresset om man bortser fiske. Av Ankarbergspojkarna är Rickard äldst med sina 27 år, Nicklas tätt efter och Albin är 14, Robert Nilsson är inte blodsbror men har hängt ihop med Nicklas sedan barnsben.

Rykande hett kokkaffe serveras och konservburken med korv ställs på bordet, med enkvistar i istället för gafflar.

– Det här ä grejer de, de ä någe speciellt med kokkaffe, säger Rickard som är den mest talföre i gänget.

Även om livet tidigare mest handlat om jobb och jakt har jagandet tagit fart sedan de i våras startade Facebooksidan Jaktbröder.

Funderingarna har funnits länge att på något sätt visa för andra vad de får vara med om i skog och mark. På väg till en jaktmässa i våras bestämde de sig för att starta en Facebooksida.

– Vi fick 500 följare på en helg och nu är det över 800 stycken och det tände oss ordentligt, säger Nicklas.

Det gav respons omedelbart.

– Människor hörde av sig och frågade om vi kunde hjälpa dem. Och det gör vi väldigt gärna, säger Robert.

Hittills har besvärliga grävlingar fångats in, och kråkor skjutits av som pickar och förstör böndernas plastbalar.

– Vi tar inget betalt, det här är en hobby för oss och vi ser varje tillfälle som ett bra sätt att komma ut, säger Nicklas.

På sensommaren när jakten drar i gång, kommer familjerna knappt se skymten av Jaktbröderna. Det mesta ska filmas för att senare i höst redigeras ihop till en jaktfilm. En film som inte nischar in sig på en specifik jakt utan visar helheten.

– Snart är alla med kunskapen om jakt och skog döda, då sitter vi med Wikipedia och Youtube, och vad har vi för nytta av det då? säger Rickard som inte har så mycket till övers för datorer.

Han är dock lättad att lillebror Nicklas tar hand om de datatekniska sakerna såsom sociala medier och filmredigering.

– Vi vill dela med oss av våra kunskaper och lite tips och tricks, till exempel hur man lockar och lurar en listig räv, ta ur djur och hur man gör i ordning sina troféer, säger Robert.

– Och att de är kul att vara i skogen, sitta i kojan och dricka kokkaffe. Och väntan, ja, den kan bli lång den, säger Rickard.

Bröderna är ense om att det alltid varit hysch-hysch och hemlighetsmakeri när det gäller jakt. Att den äldre skolans jägare vill ha sitt för sig själv.

Jaktbröderna är annorlunda, de tycker det är roligt att umgås med andra. Det är utbytet de vill åt, att bjuda in till bäverjakt i medelpadsskogarna och i gengäld till exempel få en vildsvinsjakt i Stockholmstrakten.

Rickard och Nicklas är hundförare, de åker runt till olika jaktlag och hjälper till när det behövs.

– De är roligt att mina hundar gör bra jobb, säger Rickard och berömmer sin äldsta jämthund som heter Torbjörn.

Något okynnesdödande tycker de inte om, bäverköttet äter de upp och skinnet bereds.

– Bara känslan att ta med maten hem, säger Rickard och ler.

Läs också: Här är tre andra bröder som jagar

Mer läsning

Annons