Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kamp mot konsumtion av jätteräkor

Jätteräkor, scampi, kungsräkor, tigerräkor. De marknadsförs under många namn, gemensamt är att konsumtionen av dem lett till miljöförstöring och att 100 000-tals människor tvingats lämna sina hem.

Annons
Naturskyddsföreningen genomförde i går en nationell aktion riktad mot butiker och restauranger som tillhandahåller de stora skaldjuren. Kampen mot konsumtionen har pågått länge men aktualiserades när tsunamins effekter stod klara. De mangroveskogar som skövlats, för att odlingen av jätteräkor ska kunna bedrivas, hade kunnat stoppa en del av jättevågornas kraft.
I Sundsvall gick Lisbeth Jakobsson och Malin Nordlander och kontrollerade om restaurangerna serverade scampi. Det visade sig att nio av femton besökta matställen gjorde det.
Tyvärr var det väl vad vi väntade oss, sade Lisbeth Jakobsson.
SNF är inte ute efter att brännmärka restauranger eller matvaruaffärer. I stället är det genom information och uppmuntran som man hoppas kunna få till stånd en förändring. De som avstår från att erbjuda jätteräkorna får avge "räklöfte" och listas på SNF:s hemsida så att medvetna konsumenter själva har möjlighet att välja.
Stadshuset var en av sex restauranger som inte hade scampi på menyn. Och det visade sig vara ett mycket medvetet val.
Jag förstår inte varför ni bara kollar jätteräkor. Ni borde fråga om torsk, svärdfisk, tonfisk, gödkyckling och kalv också, var delägarens och kökschefens, Agneta Lindholms, direkta reaktion.
Jag har valt att inte inte servera sådan mat. Det finns så mycket annat som är gott och det serverar vi.
Agneta Lindholm tror att det bristande engagemanget när det gäller val av produkter beror på felaktig marknadsföring. Lisbeth Jakobsson påpekade att SNF inte har stora resurser att tillgå utan måste förlita sig i hög grad på ideella insatser.
Argumenten mot konsumtion av jätteräkor är många och de gäller oavsett om de är odlade, viltfångade eller ekologiska. Det sista förklarar SNF med att det inte går att bedriva ekologisk odling av jätteräkor, för det krävs stora mängder antibiotika och kemikalier eftersom de är så infektionskänsliga. De viltfångade tas upp av stora trålare som skrapar bottnarna rena. Bifångsterna, det vill säga det som kastas tillbaka i havet och aldrig kommer till användning, uppgår till tio miljoner ton per år. Eller omräknat, för varje kilo räkor så slängs 14 kilo andra skaldjur och fiskar.
Dessutom förstörs förutsättningarna för lokalbefolkningen att bo kvar i områdena där räkorna odlas eftersom de är beroende av mangroven och allt annat som växer och frodas i den speciella miljön. När mangroveskogarna skövlas måste de flytta, 100 000-tals människor har tvingats iväg utan att få någon ersättning för det av de stora bolag som bedriver odlingarna.

Mer läsning

Annons