Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Varför har ni inte sagt något?

/

Annons

Det har alltså gått två veckor sen en våldtäktsdömd man med hiv rymde från rättspsyk. En man som dessutom inte riktigt har insikt i att han har hiv.

Två veckor utan ett ord från RPK. Två veckor utan att de sagt så mycket som kvastskaft.

Frågan är om de ens hade tänkt säga något över huvud taget och det enda jag känner, inte främst som journalist utan som medborgare ute i samhället, är: Varför i hela friden har ni inte sagt något?

Här går det omkring en dömd våldtäktsman med hiv ute på gatorna och ni säger ingenting, vad är det jag har missat? I min bok är rättspsyk en instans, likt många andra, som finns till för samhället och dess invånare. På uppdrag av samhället, av oss alla, har ni ett uppdrag att vårda människor som dömts till rättspsykiatrisk vård. Samt hålla dem under uppsikt till dess att de anses friska nog för annat. Den här mannen anses uppenbart inte vara frisk nog för att släppas ut eftersom han inte är just det; utsläppt.

Läs artikeln om rymningen här:

Då innebär också ett ansvar att tala om när saker gått på tok, på tok kan det gå för alla men då är det viktigt att tala om det. Inte försöka gömma undan det.

Och någon luddig förklaring om att Vi bedömer det som en begränsad risk att han ska begå nya våldtäkter. Han inte är i bästa somatiska skick, vi tror helt enkelt inte att han orkar göra det, duger inte.

Det är ren gissning och spekulation.

Och nej, jag menar inte att det är namn, bild, skostorlek och midjemått som ska lämnas ut. Det handlar inte om att någon eventuell pöbel ska väckas till liv. Det handlar om att berätta vad som faktiskt har hänt, för vanligt folk som rör sig på gator och torg.

Samma gator som det nu går omkring en hiv-smittad våldtäktsman på. Vi har faktiskt rätt att få veta det.

Mer läsning

Annons