Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstinget - ett ekonomiskt dilemma

/
  • Det är inte en enkel ekonomisk uppgift som Socialdemokraterna och Elisabet Strömqvist (S) har framför sig.

Att leda Landstinget Västernorrland erbjuder vad man på politiskt fackmannaspråk brukar kalla en rejäl utmaning. Ordet utmaning är givetvis en eufemism, det vill säga en förskönande omskrivning, av en verklighet som kanske hellre borde liknas vid ett ekonomiskt moras.

Annons

En åldrande befolkning, ideliga medicintekniska landvinningar, en ständigt värkande brist på läkare och sjuksköterskor samt överbeläggningar som plågat sjukhusen under året är bara ett knippe av huvudingredienserna i en svårlöst ekvation.

Att leda landstinget de närmaste fyra åren är långt ifrån att komma till ett dukat bord. Den senaste ekonomiska redovisningen avslöjade att utfallet i Hälso- och sjukvårdsnämnden till och med juli månad försämrats kraftigt och ligger på –210 miljoner kronor.

Och bland landstingens bokslut i fjol i Sverige var det bara fyra som hade positiva resultat. Om man tar bort jämförelsestörande engångseffekter som återbetalda försäkringspremier från AFA samt sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden hamnade Västernorrland på minus 131 miljoner kronor, eller 541 kronor per invånare. Bara Jämtland hade sämre siffror.

Landstingets svårigheter är som sagt något som man brottas med även i resten av sjukvårds-Sverige. Och att vårt län inte står ensamt är en refräng som både politiker och tjänstemän brukar ta sin tillflykt, men det gör inte siffrorna mindre röda.

Den enda patenterade lösningen som landstingen till sist brukar återkomma till brukar vara en skattehöjning.

Och att så kommer ske även under de kommande fyra åren måste anses som en extrem lågoddsare.

Mer läsning

Annons