Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstinget vägrar lämna ut statistik för hälsocentraler

/

Den ekonomiska redovisningen för privata vårdcentraler går ofta att följa via årsredovisningar.
Men landstinget vägrar att lämna ut siffror på hur ekonomin ser ut på respektive hälsocentral.

Annons

Landstingets primärvårdschef Markus Kallioinen hänvisar till att de enskilda verksamheterna har ett sekretesskydd. Han menar även att på de privata vårdcentralerna får man uppgifterna på bolagsnivå, men när företaget har flera vårdcentraler så ser man inte den enskilda vårdcentralen. Men det resonemanget stämmer inte alltid, eftersom vissa privata vårdcentraler redovisar sin ekonomi via dotterbolag.

Du tycker ändå inte det här är offentliga uppgifter som medborgarna har rätt att se?

– Nej, för vi jobbar ändå i en konkurrenssituation. Så länge det finns möjlighet att sekretessbelägga det här tänker jag stå fast vid det, säger Markus Kallioinen.

Han hänvisar till sekretess enligt 19 kapitlet 1§ Offentlighet och sekretesslagen.

Eva Jaktlund, verksamhetschef samt delägare vid Sidsjö och Fränsta vårdcentral, har inte lagt ner energi på att få fram landstingets siffror nere på respektive hälsocentral.

– Som företagare har jag inget behov av att se de här siffrorna, men som skattebetalare och medborgare borde man ha rätt att veta hur man sköter de offentliga finanserna i landstinget på mer detaljerad nivå, säger Eva Jaktlund.

När det gäller frågan om att begränsa vinster i välfärden menar annars primärvårdschefen Markus Kallioinen att om man ska ha ett system med fritt vårdval krävs det att man kan ta ut en måttlig vinst.

– Jag tycker inte om vinster som går till riskkapitalbolag. Men man måste kunna ha en måttlig vinst, men var den ska ligga kan jag inte säga för jag är inte ekonom, säger Kallioinen.

När det gäller de privata vårdcentralernas aktieutdelning vill han inte ge några kommentarer.

– Men det är bra att det finns en mångfald med flera arbetsgivare på hälso- och sjukvårdsmarknaden. I grunden är en viss konkurrens bra och det ger också en annan arbetsmarknad för vårdpersonal. Det gör att vi bättre och lättare kan rekrytera vårdpersonal, säger Kallioinen.

Hur kan du säga att det blir lättare när du har 50 procents vakanser bland dina allmänläkare?

– Ja, men om vi inte hade de privata skulle vi ha ett ännu sämre läge med läkare ur ett befolkningsperspektiv, det vill säga att det viktigaste är att få vård och inte vem som bedriver den, säger Kallioinen.

Men varför går de privata vårdcentralerna med plus och ni med minus?

– Det finns konkurrensskillnader som förklarar en del. Vi har andra villkor med overheadkostnader och merkostnader där vi inte kan byta lokaler lika lätt som en privat vårdcentral. Vi har krav på heltidstjänster. Lagen om offentlig upphandling är kostnadsdrivande i vissa fall, exempelvis för stafettläkare. Sen har vi mer interna utbildningar som tar folk från driften, säger Markus Kallioinen.

Han gissar att det grovt uppskattat rör sig om overheadkostnader kring tio miljoner kronor. I den summan ingår utgifter för ekonomiservice, samannonsering, patientadministration, sjukreseadministration, ledningsstab, telefoni, datorhyror, utbildningstjänster med mera.

ST och Allehanda har formellt begärt ut landstingets uppgifter och kommer att överklaga ett avslag till domstol.

Mer läsning

Annons