Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lite kvällsmat under ramadan

/

Några av oss äter frukost när de läser Unga på fredagsmorgnar, andra klarar inte av att äta så tidigt. Sen finns det några som inte äter något alls före solnedgången. Ungas Jasmina, Jenny och Linnea har fått träffa Nadja och Manal, två tjejer som inte skulle känna sig hela utan sin islamska tro.

Annons
Det är söndagskväll, klockan slår sju och vi går in på en av Sundsvalls restauranger för att äta och lära känna dessa två glada pinglor.
Under den nionde månaden i det islamiska månadsåret infaller den muslimska fastan ramadan.
Klockan 18:23 går solen ned i Sundsvalls just nu, och då får man börja äta. Medan vi äter berättar tjejerna:

Om ramadan
Det spelar ingen roll vad man äter (inte griskött då), men man brukar alltid börja måltiderna med dadlar eller vatten. Så gjorde profeten Muhammed och det följer vi fortfarande.
Första veckan är man ovan och tänker bara på mat hela tiden. Det blir jobbigt att koncentrera sig på plugget och allt annat runt omkring, men till slut vänjer man sig.
Familjerna brukar bjuda hem varandra på stora, trevliga kvällsmiddagar under ramadan.
Om man fastar med hjärtat går många av dina synder bort. När fastan är slut och man har lyckats hålla den får man en väldigt skön, renande känsla. Det är ingen som tvingar dig att fasta, det är helt upp till dig själv. Om man inte lyckats hålla alla dagar så kan man ta igen dem senare.
Men tre dagar efter fastan är som de kristnas jul för oss, och då får man inte fasta. Under dessa dagar får man pengar, och pappan i familjen brukar ge pengar till de fattiga.
På sommaren när solen är uppe hela tiden här i Sverige så kan man inte fasta alla dessa tjugofyra timmar. Istället få man bestämma andra fasta tider, eller rätta sig efter solnedgången i till exempel Libanon. Under ramadan är alla jämlika. De rika kanske vanligtvis äter tre mål om dagen medan de fattiga bara har råd med ett. Men under fastan blir det ungefär likadant för alla.
Det som står i koranen ska man följa, och detta med ramadan och fastan ingår. Det är en av våra grundpelare som handlar om att vara en bra människa. Det handlar om att vara generös, be och vara snäll. Vanligtvis så får de som lever väl mat hela tiden, men nu gäller det att få känna på hur de fattiga har det.

Ber ni?
Under fastan måste man be, annars räknas den inte, säger tjejerna. Annars brukar det vara en morgon-, förmiddags-, middags-, eftermiddags- och kvällsbön. Om man jobbar eller går i skolan så kan man göra det senare. Alla riktar sig mot Mecka under bönen.

Sjal eller inte?
Att använda sjal är en del av att vara muslim, men man väljer själv om man vill ha det eller inte. När man bär sjal så syns det att man tillhör islam. Sjalarna är specialsydda, de finns inte att köpa överallt. Nuförtiden finns det till och med märkessjalar om man gillar sådant.

Får man många blickar på sig om man bär sjal?
Ja, särskilt från gamla tanter som inte är vana med invandrare och andra religioner och kulturer än sina egna.

Är det ditt ert eget val att vara muslim?
Det har blivit så automatiskt, eftersom vi är födda muslimer, i muslimska familjer. Om man växer upp med det blir man en del av det. Det är en del av oss.

Dricker ni alkohol?
Man gör allt för avstå det, det förbjuds i koranen. Men det värsta är att gå omkring och vara jättefull. Smaka gör inte så mycket.
Nadja säger att hon inte känner någon press till att dricka bara för att alla andra gör det. Manal ser inget vettigt i det. Hon har viktigare saker att tänka på än att festa och bli full.

Har ni någon gång känt er utanför på grund av er religion?
Manal: Nej, inte på grund av religionen, men jag har ju själv valt att inte festa och då får jag ju stå ut med konsekvenserna när de andra står och pratar om fester och så.
Nadja: Jag har aldrig känt mig utanför på grund av min religion.

Bryr ni er om vad andra tycker om er tro?
Nej, din religion är mellan dig och din Gud, vad du tror på. Ingen annan har något med detta att göra.

Tänker ni gifta er med en muslim?
Helst, jag vill undvika kulturkrockar, säger Nadja. Därför försöker jag också att undvika att hamna i en situation där jag blir kär i en kristen kille istället.

Kommer ni bli bortgifta?
Nej, så är det absolut inte. Många blandar kultur med religion, tycker Nadja. Folk skulle inte ha den här bilden av islam om de kunde skilja religionen och kulturen åt. Inom vissas kultur är det en tradition att gifta bort sina barn, men inte för oss.

Ska ni uppfostra era barn till den islamska tron?
Ja, vi ska försöka så gott vi kan. Det kommer bli svårt för oss om barnen inte vill vara muslimer. Koranen är så perfekt att det inte går att uppnå,men man ska göra sitt bästa.

Skulle ni vilja ändra på något i er religion?
Vi skulle vilja ändra på hur folk ser på islam. Kanske detta går att uppnå genom att sprida mer kunskap. Det är okunskapen som oftast leder till fördomar.
Manal tycker att man folk inte får höra det bra, utan bara det dåliga om det hela framkommer.
Till exempel alla terrorister som identifierar sig själva som muslimer. Men det står klart och tydligt i Koranen att det de håller på med inte är tillåtet. Man borde inte kunna kalla dem för muslimer.

Vad är det bästa med er tro?
Nadja: Den gör mig till den jag är.
Manal: Den leder oss till rätt väg, vi har ett mål att nå.

Mer läsning

Annons