Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Liv i rymden en fråga för vetenskapen

/
  • På 1600-talet förstod vi människor att andra planeter är egna världar, och genast började fantasin befolka dem. Men när dagens astronomer letar liv i universum är det inga aliens de hoppas finna, snarare små bakterier.
  • Grymma erövrare eller goda världsräddare? Vår fantasi har begåvat eventuella utomjordingar med alla möjliga egenskaper. Men det liv vi nu letar efter är i första hand mikroorganismer.

Marsmänniskor, utomjordingar, aliens. Frågan om vi är ensamma eller inte i universum berör oss djupt. Där kunskap saknades fick fantasin länge fritt spelrum. Men i vår tid har vetenskapen fått metoder att ta sig an frågan.

Annons
När Fysikens år firas erbjuds Sundsvallsborna populärföreläsningar av Mittuniversitetet, kommunen och Vetenskapsrådet.
I onsdags berättade astronomen Maria Sundin om astrobiologi, ett ämne som för bara ett par decennier sedan helt vilade i science fiction-författarnas händer. Nu har idéerna om utomjordiskt liv, stort eller smått, elakt eller gulligt, blivit föremål för forskning.
Själv håller hon kurser i ämnet vid Göteborgs universitet. Och de verktyg vetenskapen just nu har till hands för att ta itu med denna existentiella fråga är i princip två: utforskandet av planeten Mars och upptäckten av planetsystem runt andra stjärnor.
Även om varje galax innehåller 200 miljarder stjärnor är de flesta inte lämpade för att hysa planetsystem. Och alla planeter är inte lämpade för liv. Men att det finns planeter utanför vårt solsystem vet astronomer i dag. De har spårat 130 av dem via deras påverkan på sina stjärnors ljus.
Nu planeras projektet Darwin, fyra-fem teleskop som ska flyga i formation och ta bilder av jordliknande planeter och göra mätningar av deras atmosfär. Bilderna blir betydligt skarpare än Hubble-teleskopets. Om vi så bara hittar syre kan det vara ett tecken på liv. 2015 är nog Darwin i rymden, sa Maria Sundin.
Eftersom vi bara vet om ett ställe där liv finns, vår egen jord, är taktiken att leta efter miljöer som i någon mån liknar jordens. Visserligen vet vi, genom upptäckten av extremofila bakterier, att liv kan klara ganska ogästvänliga förhållanden. Men ändå bör temperaturen inte avvika alltför mycket från jordens, och det bör finnas flytande vatten och en lämplig atmosfär till hands.
Under den period av solsystemets historia när livet uppstod på jorden var vår planet och Mars ganska lika varandra. Undersökningar av Mars ligger i dag inom möjligheternas gräns.
Om 10-20 år vet vi kanske om det funnits liv på Mars. Hittar vi döda bakterier skulle det vara en indikation på att liv alltid uppstår på platser som är lämpliga, sa Maria Sundin.
Hittar vi däremot ingenting, trots noggranna undersökningar, tyder det på att det som hände på jorden var något väldigt speciellt, sa hon.

Mer läsning

Annons