Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med öringen i sikte

/
  • Tiden när man fiskar är viktig. Bästa fisket i början av hösten är det när det skymmer. När det blir kallare så är det bra mitt på dagen.
  • Om det är låg fart i vattnet, använd en lättare lina och en tung nymffluga, som du kan

Äntligen höst och snart lektid för öringen. De söker sig från sjöar och havet till sina uppväxtströmmar. De är på bettet. Det är sportfiskarna också.
Marcus Dahlstedt gillar flugfiske och havsöringen är hans favorit:
– Den smäller högst. Den är svårare att få än laxen.

Annons

Det är sen eftermiddag. Lite för soligt för att Marcus Dahlstedt ska tycka att det är perfekt för öringsfiske.

– Lite längre fram på hösten, när det är kallare, så är det bäst mitt på dagen. Nu är det bättre när det skymmer på, säger han och tar av sig ryggsäcken vid älvkanten.

Han parkerar sin två tvåhandsflugspön. Någon har satt upp en pinne mellan två träd och fixat ett enkelt spöställ. En signal att det är en bra flugsträcka.

Markus började fiska med fluga när han var tio år. Med andra ord har han flugfiskat halva livet. Han började i Sättnaån, ett mindre vattendrag med vandrande havsöring som tar sig från Sundsvalls inre hamn och sedan uppströms någon mil. När han var 15 år började han jaga havsöring i Indalsälvens välkända Bergeforsen. Nu står han vid Ljungan och lägger kast på kast. Och han älskar det, att drilla tyngre fiskar på flugspöt.

I sommar har han dragit ett gäng med laxar i Bergeforsen, men han ser fram emot hösten och öringsfisket.

– Havsöring är en favorit. Den är svårare att få. Det är en skyggare fisk, säger han och spanar av vattnet.

Här är det en lite lugnare ström och lite djupare men lite längre nedströms pressas vattnet ihop vid en sväng. 100 meter längre ner finns en blank forsnacke.

Markus har lagt sitt "öringspussel" under några år. Han har lagt bit till bit av erfarenheten, för att bli en duktig havsöringsfiskare.

Han har ett recept för att lyckas.

– Jag har varit ute och fiskat mycket, och jag har fiskat där det finns fisk. Och vid rätt tidpunkt. Det är viktigt, säger Marcus.

I fjol fick han sin största havsöring någonsin. Den vägde sju kilo.

Han knyter på en stor, tung limegrön enkelkroksnymf med gummiben. Den har tunga hantelögon som gör att den dyker snabbt.

– På hösten gillar jag att nymfa mina flugor med större och tyngre nymfer. Och jag fiskar då med lättare linor så jag kan "jigga" fluga. Den här flugan har gummiben som fladdrar. Det gillar öringen, säger Marcus och visar.

Han gör ett ganska långt kast. Flugan träffar vatten ytan med ett ljudligt plask. När linan, som är en intermediate-lina som bara sjunker lite lätt i vattnet, sträcker sig så drar Markus i linan och släpper. Det är inga små drag. Tänk dig att du håller i linan med vänster hand och drar linan åt dig mot axeln, och sedan släpper tillbaka linan. Det är att "jigga" på öringsvis.

Det funkar både på havsöring och vandrande insjööring.

Markus lämnar sitt 16 fot långa flugspö vid spöstället och tar sin 14-fotare.

– Jag har inte de långa spöna för att klara fiskens tyngd, utan för att kunna kasta långt och styra linan i vattnet, säger han.

– Kan man inte komma först och fiska på orört vatten, som ger största chansen, så får man kasta längre.

Markus kastar på. Han går ett antal steg mellan kasten. Sedan står han koncentrerat och drar i linan, och släpper.

Nu, nu, nu ….

Nä, inte något hugg den här gången heller. Även om det brukar gör det precis på den platsen där han står. En fetare harr är uppe och tar någonting i ytan så att det stänker. Men det är också en lite större öring som visar sig vid ytan, rullar och plaskar. Nu blir det lite mer spännande.

– Vid öringsfiske är det inte samma behov av att ha fart på flugan som det är vid laxfiske. Öringen kan ta när flugan står still, bara den är i rätt grop, menar Markus.

Öringen är lite "knepig".

– Den är skyggare än laxen. Det känns som om fluga har mer betydelse vid öringsfisket. Bland annat storleken och volymen på vinge, säger Markus.

Det skymmer på. Dags att gå nedströms mot nacken, där vattnet är spegelblankt innan det börjar forsa och virvla. Och Markus, som började binda egna flugor när han började med havsöringsfisket, tar fram en ny ask. Han gör alltid några egna varianter av olika mönster.

– Mörkerfiske kan vara extremt bra på både havsöring och lekvandrande insjööring på hösten. I mörkret känner sig öringen tryggare och kommer in på grundare vatten. De är inte lika skygga för dina rörelser eller för din lina. Använd stora, svarta flugor, så kallade siluettflugor, och lättare lina så att du fiskar högt upp i vattnet. Och fiska gärna där det är grunt.

Markus fiskar ned mot blanknacken. Han tar några steg och gör ett nytt kast. Nu är det så mörkt att han inte syns. Hugget kan komma när som helst.

Men det gör det inte.

Några dagar senare på samma plats: en öring tuggar till på flugan två gånger. Men den fastnar inte.

En kväll senare längre ner i Ljungan: en öring gör två försiktiga hugg och sedan ett rejält. Den fastnar inte ...

Öringsfiske är inte lätt. Men det är nu öringssäsongen börjar på riktigt.

Fotnot: Kolla ditt fiskevatten. Lektiden varierar från vattendrag till vattendrag. Därför är det olika tider med fiskeförbud. I Ljungan ska all vild havsöring släppas tillbaka och fiskeförbudet är 15/10–15/11.

Mer läsning