Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Milda domar för miljöbrottslingar

/

Trots ny lagstiftning kommer stora miljösyndare ofta lindrigt undan. – En enskild person som skräpar ner riskerar hårdare straff än en företagare som släpper ut olja. Det är orimligt, säger Christer Jarlås, miljöåklagare i Jämtland och Västernorrland.

Annons
För sex år sedan infördes den nya miljöbalken. Tanken var bland annat att det skulle bli lättare att komma åt miljöbrottslingar.
Sedan dess har antalet anmälningar flerdubblats.
I Västernorrland och Jämtland får polisen årligen in mellan 100 och 200 anmälningar om miljöbrott. Ofta har kommuner och länsstyrelser upptäckt problemen i samband med tillsyn.
Vanligast är otillåten miljöverksamhet, exempelvis att någon startar skrotbilsverksamhet utan att ha tillstånd för det.
Vållande till miljöstörning förekommer också ofta. Det är när slarv eller dåligt underhåll leder till att diesel rinner ut i vattendrag, eller när gödselbrunnar rinner över för att lantbrukaren inte tömt i tid.
De rena, uppsåtliga miljöbrotten är inte så hemskt många.
Att få stora miljösyndare fällda har dock inte blivit enklare med de nya lagarna och straffen var lika hårda eller hårdare förut. Detta trots att miljöbrott i dag kan ge fängelse i upp till två år, eller sex år om brottet är grovt.
Inte i något fall har det dömts ut ett rejält fängelsestraff. Det är väldigt milda domar vad gäller miljöbrott. Det är märkligt, för många brott som begåtts har orsakat väldigt allvarliga konsekvenser, säger kriminalinspektör Andrew Sörensson, en av två personer som utreder miljöbrott i Västernorrland och Jämtland.
Ett problem är också att man måste hitta en ansvarig person för att kunna döma ett företag för miljöbrott.
Företagen talar i sina broschyrer och i sin policy om hur miljövänliga de är. Men när något hänt skyller de som är högst upp nedåt, och de längre ner skyller på dem där uppe. Ingen tar ansvar, säger Christer Jarlås.
Han skulle gärna se att det var som i Norge, där företagen kan åtalas.
Det system med företagsbot som finns i Sverige leder sällan till kännbara påföljder.
I Sverige har riksåklagaren fört upp två fall från Västernorrland och Jämtland till Högsta domstolen . Det handlade dels om torvfabriken i Sveg, dels om NNP:s mejeri i Sundsvall som vid flera tillfällen skickade stora mängder mjölkprodukter rakt ut i avloppet.
Men Högsta domstolen fastslog att företagen skulle slippa företagsbot.
Enligt ett regeringsförslag ska det i framtiden bli dyrare för företag att bryta mot miljölagarna.
Det är i alla fall ett steg i rätt riktning, säger Christer Jarlås.


Fakta/Miljöbrott

Förra året anmäldes cirka 3 500 miljöbrott i hela landet, varav 121 i Västernorrland/Jämtland.

En jämförelse visar att domstolarna friar en större andel av dem som åtalas för miljöbrott än för andra brottskategorier.

Åklagare uppvisar nu en minskad benägenhet att väcka åtal mot miljöbrott. År 2001 ledde 25 procent av anmälningarna till åtal eller strafföreläggande (en förenklad dom vid erkända, mindre allvarliga brott). År 2004 hade siffran sjunkit till 13 procent, en siffra på ungefär samma nivå som före miljöbalkens införande.

När miljöbrottslingar döms till fängelse brukar det bero på att de begått även andra brott. Den enda fängelsedom som finns för ett rent miljöbrott är från tiden före miljöbalkens införande.

Källa: Riksåklagarmyndigheten.

Mer läsning

Annons