Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Musiken har varit min medicin"

/

– Vissa dagar känns det som det var i går.
Jessica Falk tänker tillbaka på annandag jul för tio år sedan då tsunamin tog hennes mammas liv.
En händelse som drog ner henne i en djup svacka och tog fem år att acceptera.

Annons

Vi sitter i Jessicas kök i Anundgård, Holm och hon minns sin mamma Siv.

– Det starkaste minnet jag har av henne är på min mans födelsedag den tolfte december 2004, säger Jessica Falk.

Hela släkten var samlad för att fira och byta julklappar eftersom Siv och hennes Leif skulle åka till Thailand. När de lämnade firandet så glömde de julklapparna och Siv kom in igen.

– Hon sade att "jag glömde klapparna och kramen" så vi kramades och så åkte de, säger Jessica Falk.

När dörren slagit igen så började Jessica gråta och hennes egen familj undrade varför.

– Helt spontant säger jag att det känns som om det är sista gången jag ser henne och så blev det.

Annandagen 2004 kom nyhetsrapporterna om tsunamin i allt snabbare takt.

– Inledningsvis så rapporterades att inga svenskar var berörda av vågen men det visade sig snart vara fel, säger Jessica Falk.

Oron för mamman växte och hon lyckades inte få kontakt med henne eller med UD på flera dagar.

Varken Jessica eller någon av hennes syskon visste exakt var Siv och Leif var eftersom de skulle åka runt en del under semestern.

– Vi åkte till mammas jobb för att försöka hitta information om exakt hur deras resrutt såg ut. På en post-it lapp stod det att de borde funnits på ett hotell på Khao Lak, ett område som var hårt drabbat.

Trots ett fortsatt intensivt letande så dröjde det hela två månader innan Siv Falk kunde hittas och identifieras.

– Att leva med den ovissheten i så lång tid går inte att beskriva med ord, säger Jessica Falk.

– Jag hade dock ett stort stöd från människor runt omkring och jag fick också en kontaktperson på polisen som är en fantastisk människa, Lars Gottvall. Han betydde väldigt mycket för mig.

Musiken har alltid varit en stor del i Jessicas liv och före tsunamin spelade hon piano dagligen sedan sexårs-åldern.

– Nu kunde jag inte ta en ton. Det kändes som att om jag rörde pianot kommer jag att gå i tiotusen bitar.

Den åttonde april var det dags för begravning och den sista sång hon sjungit för Siv var "Himlen i min famn". Hon bestämde sig för att göra ett försök att framföra den på begravningen.

– Jag tänkte att om jag inte klarar av det så kommer ingen att klandra mig, säger Jessica Falk.

Men det gick bra och några veckor efter det var hon tillbaka som barpianist för första gången efter katastrofen.

Ett år efter tsunamin åkte hon på en resa till Thailand i mammans fotspår tillsammans med Räddningsverket. De köpte orkidéer i mammans favoritfärg, ceris, och lade ut i det stilla vattnet.

– Det gick inte att ta in att det var samma hav.

Sorgen fortsatte att tynga Jessicas liv och ytterligare en person som stod henne nära gick bort.

Hon beskriver det själv som en mörk tid. Som ett ekorrhjul där hon bara gjorde, inte kände utan endast log med munnen.

En dag i september 2009 kände hon att hon stod vid ett vägval.

– Om jag inte skulle gå under var jag tvungen att börja leva.

Under en promenad skrev Jessica sin första låt "Let´em Know (This Girl´s Here To Play)". Det blev fler promenader och fler låtar och hon spelade in en demo.

Genom sin man, Patrik, fick hon kontakt med musiker i Nashville och det slutade med att hon i september 2010 åkte dit för att spela in ett album som heter "The Nashville Sessions".

Låtskrivandet har fortsatt och i dagarna släpps hennes andra album "Just do it!". Ett album som hon tillägnat sin mamma, för att hedra henne nu när det gått tio år.

Att hon tog steget och började skriva egen musik har haft stor betydelse.

– Jag känner mig så otroligt levande och tänker ofta på hur det varit om jag valt den mörka vägen, säger Jessica Falk.

Hon berättar att det inte varit lätt utan hon har fått jobba oerhört hårt med sig själv.

– Musiken har varit och är min medicin, en kanal som luftade hela systemet.

Den svåra perioden med sorgen efter mamman har fått henne att bli lite våghalsigare, lita på sig själv och göra sådant som känns bra.

– Med ganska stor säkerhet kan jag säga att om inte det hade hänt hade jag inte skrivit egen musik, säger Jessica Falk.

– Min mamma var otroligt sprallig och livsglad. Jag kommer aldrig att glömma henne.

Mer läsning