Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oasen hotas av nytt lagförslag

/
  • – Våra 60 familjer betalar skatt och har rätt att få det samhället erbjuder. Sen handlar det om det demokratiska valet inte om att staten ska styra och ställa med vad man ska tycka och tänka, säger Marie Flatebö.Vid bordet sitter Linus Thungström och räknar.

Kristna friskolan Oasen i Sundsvall hotas av ett nytt lagförslag. – Jag vill inte tänka så långt. Jag vill tro att vi lever i en demokrati och att det ska höjas många röster från olika håll, säger rektor Marie Flatebö. Den avgörande punkten är just kristendomen.

Annons
Skolor med religiös inriktning ska inte få statsbidrag utan klara sig på egen hand, med hjälp av bidrag och avgifter.
Skolministern har sagt att det inte ska få finnas några avgifter alls i skolan, mot bakgrund av det är det ett märkligt lagförslag, säger Oasens rektor Marie Flatebö.
För Oasens del skulle ett beslut förmodligen få förödande konsekvenser.
Jag tror inte att skolan skulle bli kvar. Många skulle försvinna härifrån, föräldrarna har inte råd att betala och vi har inga välbärgade organisationer bakom oss, utan Bibelcentret med 85 medlemmar, säger Marie Flatebö.
I dag går 88 elever på skolan, några krav på medlemskap i kyrka eller samfund finns inte. Däremot vill rektor ha ett samtal med hela familjen innan eleverna börjar, för att informera om vad skolan förmedlar och hur man påverkar.
Människors lika värde är ett grundfundament i den kristna tron, hur man behandlar sina medmänniskor är också viktigt. Men den kristna tron har inte digniteten i samhället, allt görs för att plocka bort den.
De två avgörande punkterna är morgonsamling med bön och ämnet kristendom på schemat. Men den som inte vill delta aktivt i bönen behöver inte göra det, så länge han eller hon inte stör.
Det blir en diskrimineringsfråga när lagförslaget säger att en enskild skola med konfessionell inriktning ska följa skollagen men inga statliga bidrag ges. Föräldrar måste istället betala barnets skolgång säger Marie Flatebö.
Enligt lagförslaget ska det konfessionella undvikas i undervisningen, i utbildningen får det däremot vara med på frivillig grund.
Var går gränsen mellan undervisning och utbildning? Hur gör vi med sexåringarna, ska de välja om de vill vara med för det sägs att eleven själv ska välja, säger Marie Flatebö.
Hon påpekar att det är viktigt med historia, och att en stor del av den svenska historien har sina rötter i kristendomen.
Vad har vi för berättigande om vi inte får vara friskola, det är ju ingen frihet om staten ska bestämma. Om vi inte får undervisa i kristendom, vad blir då nästa steg? undrar Karl-Erik Lundin, lärare i just religion och kristendom.
Han påpekar att religionskunskap är en viktig del av undervisningen, för att klara sig i samhället och att inte göra saker som kan uppfattas som kränkande eller stötande.
När jag undervisar i religion försöker jag att vara neutral, vi läser hinduism och islam också. Eleverna vet vad jag står för och jag talar om varför vi läser om andra religioner, säger Karl-Erik Lundin som också undervisat i kommunala skolor.

En ny skollag håller på att utarbetas
- I dag finns omkring 70 religiösa friskolor i Sverige, i framtiden ska inte undervisningen få vara religiös bara kringaktiviteterna.
- Europakonventionen säger att föräldrar ska ha rätt att välja en religiös skola, det vill regeringen lösa genom att införa en ny sorts friskola med enskilda huvudmän.
- Offentliga skolor ska inte ha konfessionell undervisning.
- Fristående skolor ska också ha icke-konfessionell undervisning, men utbildningen i övrigt får ha konfessionell inriktning om deltagandet är frivilligt.
- Fristående skolor ska benämnas enskilda. Om man uppfyller kraven i skollagen har man rätt till bidrag. Vill skolan däremot ha en religiös inriktning i undervisningen, till exempel kristendom på schemat, mister man rätten till statsbidrag.

Mer läsning

Annons