Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oprovad jakthund på drift

/
  • Gryningsljuset värmer upp morgonen på södra Alnö. Jaktprovsledaren Tomas Åslund och hundägaren David Henriksson kliver på för att hinna upp drevern Ecko.
  • Det är fortfarande mörkt när jaktprovet inleds i Bänkåsviken på södra Alnö. En GPS-sändare ska monteras på Ecko som ska prövas under morgonen.
  • En del av provet innefattar att hundägaren ska kalla in sin hund. Eckos husse David Henriksson försöker med visslingar.
  • Ecko har varit borta i tre timmar och både ägaren David Henriksson och provledaren Tomas Åslund vandrar vidare utan stopp.
  • Ecko har skadat sina tassar under drevjakten i skogen, men läkköttet är stark och han får inga bestående men.
  • Jaktprovsledaren Tomas Åslund har stannat i kanten av ett frostbitet kalhygge för att lyssna efter David Henrikssons drever Ecko som gått på långskjuts i skogarna.
  • GPSen kollas ännu en gång men Ecko är fortfarande långt borta och hörs inte.
  • Kalibrering av GPS-enheterna är nödvändigt vid jaktprovet.
  • Ecko.
  • Drevern Ecko tillsammans med ägaren David Henriksson från Junsele.

Högt upp på Vinberget på södra Alnö är det tyst. Alldeles för tyst för jaktprovsledaren Tomas Åslund som vill att drevern Ecko ska närma sig.
– Nu gick han på långskjuts, det kan bli en lång dag det här, säger Tomas och kliver iväg med långa steg.

Annons

Det finns många olika typer av jaktprov för hundar, de är utformade som arbetsprov för att se om hunden klarar av en viss uppgift. Målet är att hitta individer som är lämpliga för avel och har de särdrag som är typiska för sin ras och uppgift. Ett omfattande regelverk utformat av varje specialklubb styr hur prov och tävlingar genomförs. Ett drevprov går ut på att testa hundens förmåga att spåra upp vilt och driva det mot en skytt.

I Medelpad är det Västernorrlands dreverklubb som ansvarar för proven. Tomas Åslund är jägare sedan barnsben och har dömt jaktprov i fyra år. Tillsammans med sin fru äger han flera framgångsrika dreverhundar och är dagens guide i de rådjursfyllda skogarna på södra Alnö.

– Alnön är ett perfekt område att ha jaktprov på, förklarar Tomas Åslund. Det finns mängder av rådjur över hela ön så det är lätt att få slag på djuren även för en ganska ovan hund.

Att det är ordentligt kuperat i området brukar dessutom underlätta för provhunden att styra drevet. Och med lite tur kan provledaren få röra sig i ett snävare område.

Morgonens tidiga släpp nere vid Bänkåsviken började bra men nu har Ecko gått på långskjuts och syns bara som ett rakt streck på Tomas gps.

– Det är inte helt ovanligt att unga hundar rusar rakt bort, men de brukar vända tillbaka snart, säger Tomas förhoppningsfullt.

Vi fortsätter genom den täta skogen och går uppför en mindre bergsknalle för att försöka höra Eckos skall. Men det är tyst.

Drevern Ecko ägs av Junsele-bon David Henriksson, som är en erfaren skogsmänniska och jägare. De gick upp tidigt på morgonen för att köra ner till Sundsvall, där många av dreverklubbens jaktprov genomförs.

– Om det går bra i dag för Ecko så är det riktigt skoj, förklarar David, men vi får se, just nu ser det lite mörkt ut.

Vi traskar vidare längs bergskammen och tar sikte norrut mot Bänkåsfältet mitt på ön. Fortfarande ser det ut som om Ecko rusar vilt, rakt framåt efter ett osynligt luktspår. Det finns inga stigar utmärkta på kartan eller i gps:en.

– Nu ser det ut som om han stannade, och kanske till och med vände tillbaka för en kort stund, säger Tomas, och visar på skärmen.

Men så drar Ecko i väg igen och vi följer efter. Tempot är nu högt. Upp för berg, ner för en svagt synbar djurstig, över ett kalhygge och tillbaka rakt in i skogen där stormfällningar gör vandringen extra krånglig.

Att jaga tillsammans med en drivande hund anser många jägare är höjden av jaktupplevelse. Kommunikationen mellan djur och människa ställer dock stora krav på samspelet och vid jaktprovet ska alla delar testas.

Tomas Åslund förklarar:

– Hela provet går ut på att låta hunden söka upp viltet och driva det mot skytten. Det görs i olika moment som bedöms och poängsätts av en erfaren jaktledare. Regelverket är ganska komplicerat så även om jag sysslat med drevhundar länge är det är bra att läsa på, innan provet.

Ecko släpptes i mörkret vid 8-tiden på morgonen. Inledningen var positiv och han fick snabbt slag på troligtvis ett rådjur vilket både hördes via tydliga skall och genom spårvisningen på gps:en. Men nu har det gått nästan två timmar. Vi har inte hört ett ljud från hunden på en lång stund och fortfarande ser det ut som om Ecko är på väg rakt över mot Raholmsvägen på andra sidan Alnö.

Solen är sakta på väg upp över horisonten i öster. Efter en kort fika gör David ett rejält försök att kalla in drevern. Busvisslingarna skär genom den småkalla luften men ger tyvärr inte mycket resultat.

– Nu stannade han, säger Tomas, med ögonen fästa på gps-skärmen.

– Och där stack han, igen, vi måste nog vidare.

Reglerna för ett jaktprov är mycket tydliga, men än finns det tid kvar och provledaren Tomas Åslund tar beslutet att fortsätta. Kan ägaren kalla in hunden så finns det möjlighet att göra ett nytt försök samma provdag.

Nu har det gått tre timmar och vi passerar bostadshus och Kunskapsakademins skolområde. Färden går vidare norrut och fortfarande är det tyst i skogen. Bara våra allt tyngre steg hörs när vi går stigarna framåt.

Plötsligt öppnar sig skogen och ett frostigt fält visar vägen ner mot Alnösundet och Sundsvalls infart. Sista gps-positionen visade att Ecko ska befinna sig på andra sidan fältet och när vi går neråt ropar Tomas till:

– Där, bortom vägen, där syns något. Kolla där!

Jo, visst, det är Ecko som försiktigt närmar sig oss från andra sidan dikeskanten. Men det är ingen glad hund som med haltande steg sakta möter upp.

Det har varit en lång dag för en liten hund och trampdynorna är skadade. Med blod droppande från tassarna lyfts Ecko upp i ägaren David Henrikssons armar. Det ser illa ut, men är inte så farligt och är inte heller så ovanligt.

– När det är skare på marken så blir det lätt skador på tassarna, förklarar Tomas Åslund. Har man riktig otur så kan det gå illa men det här ser det ganska ytligt ut ändå.

Om provhunden blir skadad ska jaktprovet omedelbart avbrytas vilket nu sker. Allt för att inte utsätta hunden för onödigt lidande i någon form.

– Jag tror aldrig att jag varit med om en så lång vandring vid ett jaktprov, säger Tomas Åslund. Det är mycket ovanligt, särskilt här på Alnö där det både finns mycket vilt, och dessutom många berg som på ett naturligt sätt styr drevriktingarna.

Jaktprovet är över för Ecko och hans ägare David Henriksson. Ecko är trött men det var hans första test, när tassarna är hela igen kan paret anmäla sig för ett nytt drevprov, med nya chanser.

För den till synes pigga provledaren Tomas Åslund återstår att analysera provet fram tills det avbröts, hundens agerande och samspelet mellan ägare och hund ska betygssättas och registreras.

Och för egen del tar jag, nöjd men sliten, bilen tillbaka till redaktionen. Mina tassar är inte trasiga men benen värker ordentligt efter fyra timmars vandring, jag menar jaktprov, i bergen på södra Alnön.

Mer läsning

Annons