Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oro över vad som händer med utsatta elever

På Västermalm finns en försiktig optimism inför förändringarna inom gymnasieskolan. Men mycket behöver göras för att målen ska nås. Och många undrar vad som händer med de utsatta eleverna, nu när tempot höjs.

Annons
Mer än 1500 elever passerar dagligen dörrarna till Västermalm. Det handlar om en jätteskola vars inriktning och arbete förändrats mycket de senaste 10-15 åren.
Och nu sker det igen. Lagom till år 2007 tänker kommunen genomföra stora ändringar i arbetssätt och organisation.
Mest påverkas de som har svårast att klara av gymnasiet. Ambitionen är klar från de ansvariga politikerna - fler ska klara kraven och slussas in i de nationella programmen.
I korridorerna på Västermalm en vanlig fredag är det många som undrar hur det här ska klaras av. För många elever är behovet av en andra chans stort.
Anders Olsson har jobbat som lärare vid individuella programmet i många år. Han är övertygad om att kursändringen är ett sätt att försöka spara pengar.
- Jag är helt övertygad om det. Men vad ska vi göra av de här grupperna i stället? Det finns inte alls lika många jobb i industrin och inom hantverksyrkena som förut, säger han.
Anders Olsson och hans kollegor inriktar sig mycket på att skapa en realistisk självbild hos eleverna, att få dem att känna tillit till vuxna, att stärka deras förmåga att arbeta i grupp och ge dem en grundläggande social kompetens.
- Kraven är tuffa i dagens gymnasieskola. Alla hinner inte med. Och har du inte utvecklats tillräckligt själv finns det ingen möjlighet att klara de nationella programmen, säger Anders Olsson.
Under hans och kollegan Elisabeth Berglunds lektion råder en kontrollerad men kreativ stämning. På allmän begäran får de tiotalet eleverna först nutidsfrågor, därefter är det matematik.
- Det är en väldigt stor grupp som behöver den här typen av utbildning. Jag är inte dugg orolig för att bli arbetslös, konstaterar Anders Olsson.
Västermalm både vinner och förlorar på att vara en stor skola. Ett problem kan vara att den pedagogiska utvecklingen går i olika takt i olika byggnader. Skolledningen vill knyta samman utbildningarna ytterligare framöver.
- Vi tycker inte att det funkat alls hittills. Det har inte blivit så att vi kör tillsammans med dem och deras metoder. Ändå har vi försökt öppna alla våra portar. Det verkar inte som att deras adjunkter vill vara här på golvet, säger läraren Erik Ahlgren när vi möter honom inne i fordonsprogrammets verkstadshall.
Men det finns goda exempel även nära honom. Språklärarna Leif Strandberg och Carina Turton jobbar sedan en tid med att lära ut engelska i verkstaden, anpassat efter fordonstekniken.
De håller till i en specialinredd liten byggnad där eleverna går igenom manualer, instruktioner och motorernas olika delar på engelska.
- Jag har grabbar som inte skulle komma alls om vi bara körde teoretiskt. Det här är ett sätt att väcka intresse, att hålla kvar dem här överhuvudtaget, säger Leif Strandberg.
En av tankarna för framtiden är att premiera de estetiska ämnena ytterligare. Av tradition är muren mellan kreativa och yrkesinriktade utbildningar höga.
-Det är ju roligt med konst och bild. Men jag har svårt att se varför det är nödvändigt för oss, säger Daniel Jonsson, elev vid fordonsprogrammet med inriktning mot personbilar.
- Men det är klart, för våra kompisar som håller på med karosseri kan det ju vara bra, säger klasskompisen Mattias Nilsson.
Och de estetiska utbildningarna har fått ett uppsving på Västermalm. Kurserna är fulla av elever och de nya uppfräschade lokalerna gör att lärarna ser positivt på framtiden.
- De har satsat mycket på musiken de senare åren. Vi jobbar i medvind och har fått igenom allt som vi velat, säger musikläraren Anders Rapp.
Han får medhåll av kollegan Conny Pettersson som visar upp de salar som utbildningen nyligen fått.
- Det rör på sig mer nu än tidigare inom gymnasiet. Fortfarande är det en stor organisation och det tar tid att nå fram, men när det väl händer, händer det fort, säger han.

Mer läsning

Annons