Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pant som ger guldkant

/
  • Gullan är en av de flitigaste givarna i Välgörenhetspanten.
  • Genom att delta i Vägörenhetspanten kan Carolina M Sjöling på Northbike slå två flugor i en smäll: Bli av med alla tomburkar och hjälpa behövande i Sundsvall.
  • Gullan är en av de flitigaste givarna i Välgörenhetspanten.
  • Genom att delta i Vägörenhetspanten kan Carolina M Sjöling på Northbike slå två flugor i en smäll: Bli av med alla tomburkar och hjälpa behövande i Sundsvall.
  • Varannan tisdag åker Micke Källström och Fredrik Olsson runt och samlar in pant till välgörenhet.
  • Fredrik Olsson lever efter mottot
  • ”Har du haft fest?” är utan tvekan den vanligaste kommentaren jag brukar få, säger Fredrik medan han rutinerat matar in burk efter burk i pantautomaten.
  • Genom sitt sociala engagemang vill Fredrik Olsson hedra sonen som omkom för snart två år sedan.

Många betraktar det som skräp. Men Sundsvallsbon Fredrik Olsson såg möjligheterna i de burkar och flaskor som folk samlar på sig.
Han skapade gruppen Välgörenhetspanten – där pantpengar omvandlas till skor, kläder och mat åt stadens utsatta.

Annons

Varannan tisdag gör den vita skåpbilen sin runda till företag och privatpersoner som har valt att samla in burkar och flaskor till förmån för Välgörenhetspanten. Många stopp är välbesökta, andra har tillkommit mer nyligen.

Gruppen Välgörenhetspanten har funnits på Facebook i snart ett år och växer stadigt. Via gruppens sida kan man anmäla sitt intresse till Sundsvallsbon Fredrik Olsson, mannen som drog i gång det hela och som står för transporten.

– Jag är bara en förmedlare av kärlek mellan givare och mottagare, säger han själv.

Han jobbar som lokförare på annan ort, vilket innebär att han när han är hemma har gott om ledig tid. Tid som han inte kunde tänka sig att spendera på ett bättre sätt än att arbeta med Välgörenhetspanten.

– Till en början åkte jag och hämtade burkarna lite då och då när folk hörde av sig, men sedan insåg jag att det var mer effektivt att samla allt till en dag. De som inte är hemma lämnar sina lådor och säckar utanför dörren, berättar Fredrik Olsson.

Ett av dagens stopp görs vid Northbike i Bydalen. Där möter Carolina M Sjöling upp för att visa Fredrik och hans medhjälpare Micke Källström till företagets lunchrum, där pantkärlet finns.

– Jag såg gruppen på Facebook och tyckte det var en jättebra idé. Eftersom vi har jättemycket pant här på jobbet tänkte jag: Varför inte bidra med något i stället för att någon här ska ta det? förklarar Carolina.

– Efteråt brukar jag kolla på Facebooksidan vad pengarna har gått till. Extra bra känns det att veta att hjälpen når människor här i Sundsvall, säger hon.

Några stopp senare stannar den vita skåpbilen utanför ett hyreshus. Vid det här laget är lastutrymmet så gott som fullt, men fyra backar till får plats.

– Det är så enkelt hos Gullan, hon har alltid backar och dem kan man stoppa direkt in i automaten, säger Fredrik med ett uppskattande leende mot givaren.

Gullan berättar att hon samlar in flaskor bland vänner och bekanta och på så sätt får ihop en rätt stor leverans varje gång.

– Jag tror inte att jag missat en enda tisdag som ni har varit och samlat in, säger hon och fortsätter:

– Många gånger skulle jag behöva den där panten själv. Men då tänker jag alltid att jag har sådant jag kan avstå ifrån i stället. Det har inte de barn, familjer och andra utslagna som de här pengarna går till. Jag blir glad av att kunna hjälpa dem.

Under en förmiddag blir det runt 10–12 stopp, sedan gör Fredrik och Micke paus för lunch.

– Det är trevligt att vi är två. Det är aldrig en tyst stund i skåpbilen utan vi surrar oavbrutet, säger Fredrik med en glad blick på sin partner.

De har båda sina speciella skäl för att engagera sig i Välgörenhetspanten.

Fredrik har under många år jobbat med välgörenhet, bland annat som en av grundarna av den ideella organisationen Bike for Cambodia. Men för snart två år sedan inträffade en tragedi som gjorde hans engagemang ännu mer personligt.

– Min yngsta son omkom. Han hade ett stort hjärta som världen nu inte får ta del av. Genom att öka mitt sociala engagemang vill jag på mitt sätt hedra honom och bära hans minne vidare i vardagen, säger Fredrik med stark känsla bakom orden.

Han vet att vem som helst kan hamna snett i livet och av olika anledningar behöva hjälp. Det kan handla om fel kompisar, sjukdom, en otrygg uppväxt eller något annat.

– Om samhället skulle se ut som det borde göra skulle vi inte stå här i dag. Men det finns också en stor generositet bland folk. Så länge det finns ett enkelt forum för det hjälper folk gärna till, säger Fredrik.

Micke nickar instämmande. Tidigare i år var det till honom som Välgörenhetspanten kom i en knepig situation. Nu vill han i sin tur göra det han kan för att hjälpa andra som har det svårt.

– Det betyder jättemycket att på det här sättet kunna ge något tillbaka, säger han.

Att vara den som sitter på resurserna är dock inte alltid enkelt, inflikar Fredrik. En del har åsikter om hur medlen ska fördelas och själv är gruppens organisatör noga med att aldrig ge mottagaren rena pengar.

– Att hjälpa kan också vara att stjälpa, påpekar han.

Efter några timmars arbete har det blivit dags att åka till en returstation med lasten. Den stora högen med svarta säckar drar till sig en hel del blickar bland de andra besökarna.

– "Har du haft fest?" är utan tvekan den vanligaste kommentaren jag brukar få, säger Fredrik medan automaten sväljer burk efter burk med ett knastrande ljud.

Med vetskapen om att det kan ta ett par timmar åker jag och fotografen tillbaka till redaktionen innan pantandet är klart. Senare kommer ett meddelande från Fredrik: Dagens insamlade pant gav 1731 kronor.

Ett tydligt bevis på att dina gamla burkar inte bara är skräp. De kan också vara tacksamhet, tårar av glädje, mat för dagen och ett par torra skor.

Mer läsning