Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pappor som fattat galoppen

/
  • Matti Öhman blev lurad av sin fru att delta i kursen. Men det är inget han ångrar.
  • Hästvärlden är inte ny för Peter Sahlin vars familj har ett stort intresse. Men han har inte ridit mycket själv. Nu deltar han i kursen och rider familjens häst, Funder.
  • Ljudet från Nolbybanan på andra sidan ekar men när pappagruppen dundrar uppför sandtaget känns de naturliga hästkrafterna mäktigare.
  • Hela familjen Öhman/ Carlström trivs i stallet men för ovanlighetens skull är det pappa Matti som ska upp på hästryggen. Dottern Ella, sonen Sixten och frun Terese hjälper till när det behövs.

Glädjen i stallet går inte att ta miste på, ridkursen för pappor vid Nolby ridskola har blivit en succé.
– Vi lurade Matti och sa att hans kompis Björn också skulle börja, det var inte svårare än så att få honom att prova, säger frun Terese Carlström och skrattar.

Annons

Jannike Lineruth är ny ridskolechef på Njurunda ryttareförening. I januari styrde hon flyttlasset från Malå till Nolby där hon nu bor med sina tre döttrar. Nu har hon dragit igång en ridkurs för män.

– Det började som en plojidé om att sätta ihop en grupp med singelmän till mig men så blev det inte, skrattar Jannike.

Kursplatserna fylldes snabbt av ett gäng pappor till barn som rider på ridskolan.

– Jag vill uppmana fler pojkar och män att våga ta sig hit, vi är bara ett telefonsamtal bort och förhoppningen är att det blir fler kurser, säger Jannike.

I stallet är koncentrationen stor när fem av sex pappor är på plats för kursens tredje tillfälle.

Peter Sahlin gör i ordning Funder, familjens häst. Hästintresset är stort i Peters familj men själv har han bara ridit tio gånger.

– Det här är skitroligt, det här är hästkrafter och fyrhjulsdrift på riktigt. Man inser snabbt att det inte bara är att åka och rida. Jag har blivit en ödmjukare människa nu när jag förstår hur svårt det är att rida, säger Peter.

Det skrattas och skojas medan hästarna görs i ordning. Barnen ger tips till sina pappor och när klockan slår halv sex står fem ekipage på planen framför stallet. Stämningen är allvarlig men lättsam och några av ryttarna ser lätt skräckslagna ut.

– I dag ska vi rida ut i skogen till ett sandtag och träna klättring, säger ridskolechefen Jannike med sin breda dialekt.

Jannike jobbar mycket med liknelser från motorvärlden när hon pratar med deltagarna om hästarna.

– Om man ska lära på kort tid är det bra att använda liknelser, och män och motorer brukar ju funka.

Matti Öhman, som mer eller mindre blev lurad av sin fru att delta, är nervös. Dottern Ella tycker att pappa Matti sköter sig bra.

– Det här är roligt men det är ju inte som att köra MC, det här är verkligen tjejernas enduro, säger Matti.

Gruppen rider iväg på rad. Genom en stig i skogen tar de sig fram till sandtaget. Jannike visar hur de ska rida nedför backen och sedan stå upp i sadeln när de tar sig upp. De fem ekipagen står som förstelnade längst upp i sandtaget. Alla avvaktar.

– Kom igen, hästarna har gjort det här hundra gånger, ropar Jannike.

Till slut kommer Björn Pettersson och hans häst nerför sandtaget, strax efter kommer de andra. Hästarna tar sig uppför backen och sanden yr.

På andra sidan dalen ekar motorljuden från Nolbybanan men hästkrafterna i sandtaget är långt mäktigare när de starka hästarna, med ovana ryttare på ryggen, tar sig upp i den lösa sanden.

– Nästa vecka ska vi simma i Ljungan, skrattar Jannike. Nej... vi ska testa att hoppa lite hinder.

Efter en stund rider de lättade ryttarna tillbaka på skogsstigen mot ridskolan.

– Att rida i skogen är det bästa som finns, man tränar balans och det blir mer individuellt. Vi har tränat skritt, trav och galopp, säger Jannike.

När gruppen når ridskolan ska hästarna ställa upp sig i paddocken. Men ingen häst vill gå in där. De tvärstannar, svänger och backar. Barnen och några fruar står på sidan och försöker hjälpa till.

– Pappa, släpp efter lite på tygeln, ropar Björns dotter.

– Kom igen pappa, ropar någon annan.

Björn provar igen men det tar tvärstopp. Till slut visar Peter Sahlin och Funder vägen in mot paddocken. De andra kommer efter.

– Nu vet vi vem som är alfahannen i gruppen, ropar Jannike.

Ekipagen ställer upp sig på rad.

– Nu sitter vi av!

Hästarna leds in i stallet. Återigen hörs skratt och prat. Den här ridkursen handlar om gemenskap och glädje. Om en vecka sitter de på hästryggen igen.

Mer läsning