Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Peder Björk: "Hade hoppats att vi kommit längre"

/
  • – Att vända sig till media ser jag mest som en säkerhetsventil. Det man vill uppnå är att man har ett så tillåtande klimat internt att man inte i första hand ska behöva vända sig utåt, säger Peder Björk (S), kommunalråd i Sundsvalls kommun.

Sundsvalls kommunalråd Peder Björk (S) är besviken över de stora problem med #tystnaden inom offentlig sektor som Mittmedias och P4 Västernorrlands granskning visar på.
– Min spontana reaktion är att jag ändå hade hoppats att vi kommit längre i det här arbetet, säger Peder Björk.

Annons

Granskningen av #tystnaden inom offentlig sektor i länet visar på både okunskap om de anställdas rättigheter samt en rädsla att vända sig till media med kritik. Peder Björk nämner att frågorna var ganska hett debatterade i Sundsvalls kommun under 2010 och 2011. Som ett resultat av en bifallen motion har det gjorts utbildningsinsatser av personal vad gäller offentlighetsprincip och meddelarfrihet.

– Men jag hade hoppats att det hade varit en annan bild än det som framkommer av er undersökning, säger Peder Björk.

Hur reagerar du på att fyra av tio offentliganställda i länet inte vågar vända sig till media för att berätta om missförhållanden?

– Det är inte bra av flera skäl. Det demokratiska systemet bygger på öppenhet, insyn och möjlighet till kritisk granskning och debatt, säger Peder Björk

Han pekar på att Sverige är det land med den främsta lagstiftningen kring just offentlighet med meddelarfrihet och meddelarskydd.

– Men ur ett demokratiskt perspektiv klarar vi inte av att leva upp till de ambitioner som vi har kring det demokratiska systemet, säger Björk.

Själv tycker han det är viktigt att kommunala medarbetare kan, vill och vågar framföra synpunkter på hur verksamheten fungerar.

– Om vi ska klara av att utveckla verksamheten då måste vi ha ett öppet och tillåtande klimat som gör att vi kan diskutera och kritiskt granska även oss själva internt, säger Peder Björk.

Men varför är det så här?

– Dels tror jag att man inte känner till sina rättigheter och möjligheter att vända sig externt och där behöver vi bli bättre på att informera, dels visar er egen granskning att man inte heller litar på journalisterna. Det var en intressant aspekt eftersom det är kommunicerande kärl, säger han.

Han tillägger att på många arbetsplatser kanske man inte heller orkar eller hinner med att reflektera över sin egen verksamhet.

Litar du själv på journalister?

– Ja, det gör jag. Jag tycker vi har en bra relation mellan politiken och journalister. Under de år som jag har varit förtroendevald på heltid är det i yttersta undantagsfall som man blir felciterad i tidningen.

Kan den digitala medieutvecklingen påverka journalistikens trovärdighet?

– Det är klart att den allt tuffare arbetssituationen för journalister inte alltid ger utrymme för fördjupade reportage eller granskningar. Det tror jag på sikt kan påverka trovärdigheten för journalistiken och framför allt intresset av att ta del av nyhetsrapporteringen, säger Björk.

6 procent av de offentliganställda i länet svarar att de har varit med om att deras chefer efterforskat källor?

– Det är oacceptabelt. Det finns en tydlig lagstiftning på det här området där det inte under några som helst omständigheter är okej, säger Björk.

Finns det en utveckling där offentlig sektor försöker styra verksamheten som ett företag?

– Ja, särskilt de senast åtta åren med borgerligt styre, och då pratar jag om offentlig förvaltning i allmänhet, har styrts mycket av den här New Public Management-filosofin. Den bygger mycket på att man ska se kommuner och offentlig sektor som mer eller mindre ett företag. Själv hoppas jag att vi kan se ett trendbrott och ett skifte här, säger Peder Björk.

Mer läsning