Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Personalens välbefinnande viktig för god omvårdnad

/

På demensboenden där de anställda mår bra tillbringar de mer tid med patienterna.
Men allmänt får patienter som har svårt att kommunicera mindre tid än de som har förmågan kvar.
Det har Karl Gustaf Norbergh funnit i den avhandling han disputerade på i fredags vid Mittuniversitetet.

Annons
Han är i grunden sjuksköterska, uppvuxen i Docksta och Sundsvallsbo sedan 1976.
Bakgrunden är diger med utbildning och arbetserfarenhet både från psykiatri och kroppssjukvård, samt från vårdläraryrket som han utövat på både gymnasie- och högskolenivå. På den sistnämnda uppmuntras lärarna att forskarmeritera sig, och 2001 tog KG Norbergh licentiatexamen. I fredags löpte han linan ut och kan nu kalla sig doktor i hälsovetenskap.
Forskning kring demensvård kom han i kontakt med för ett tiotal år sedan via en kollega som drog med honom i ett utvecklingsprojekt. De bedrev forskning och handledning av personal inom demensvården i närbelägna kommuner. När hans forskningshandledare senare påpekade att ingen undersökt gruppboenden på många år satte han igång.
Han fann bland annat att i arbetslag där det fanns öppenhet och högt i tak, där man tilläts ha nya idéer och avvika från invanda strukturer tillbringade personalen mycket mer tid med patienterna än i organisationer med snävare klimat.
Förmodligen är vårdarna lika viktiga som patienterna för att patienterna ska må bra. Och det är inget unikt för demensvården. Vi gör alla ett bättre jobb om ledningen ger oss möjlighet att ta egna initiativ och inte bara utföra rutiner, säger KG Norbergh.
En studie gällde personalens attityder till de dementa. Jämfört med de äldre undersökningar är attityderna mer positiva i dag, och det tror KG Norbergh gör det möjligt för personalen att behandla patienterna så att störande beteenden motverkas.
En studie från en psykogeriatrisk klinik i Umeå belyste att patienter med dålig kommunikationsförmåga får mindre tid av personalen.
Det beror mycket på att personalen känner obehag. Det handlar om mod att gå in i sådana situationer, och hur man kommer åt det är ett pedagogiskt problem, säger KG Norbergh.
För att kunna arbeta och forska vid Mittuniversitetet har han varit ledig från en tjänst vid landstingets avdelning för folkhälsa och forskning. Men han stannar också gärna kvar inom universitetsvärlden.
Framtiden står öppen och jag tar vad som erbjuds, säger han.

Mer läsning

Annons