Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Plats för förbättringar inom barn- och ungdomsvård

/
  • Eva Rönnbäck säger att mycket är bra, men att det finns utvecklingsarbete att göra.

39 frågor fick socialtjänsterna i landet svara på i Socialstyrelsens enkät om barn- och ungdomsvård.
På 27 frågor svarade Sundsvalls socialtjänst nej på om de tillhandahöll det som efterfrågades.

Annons

Under de senaste tre åren har Sundsvall inte använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla öppenvården eller familjehemmen. Men det har gjorts för att utveckla hem för vård eller boende.

– Det har gjorts på individnivå men inte systematiskt och alla har inte tillfrågats, säger Eva Rönnbäck, chef för verksamhet och myndighetsutövning på socialförvaltningen.

Vidare har det inte funnits aktuella rutiner för samordning med ekonomiskt bistånd. Inte heller med missbruk, socialpsykiatrin, LSS för barn eller vuxna och inte med familjerätten.

– Men det finns antagna riktlinjer, och för våld i nära relationer har aktuella rutiner använts.

När det gäller extern samverkan är det väl utvecklat, trots att svaret i enkäten var nej.

– Vi har en länsöverenskommelse med landstinget om samordnade individuella planer när det gäller vård. Här måste det ha blivit ett fel. Vi har samverkan med polis också, men inte med kriminalvård eller Migrationsverket.

Barn som placerats har informerats om sina rättigheter och fått kontaktuppgifter till ansvariga.

För handläggarna har det inte funnits vare sig en samlad eller individuell plan för kompetensutveckling.

– Det jobbar vi på. Det finns en gemensam länsplan.

Familjehemmen får grundläggande utbildning, men det finns ingen plan för kompetensutveckling.

– Där har vi mycket som vi ska utveckla, även där finns planer på länsnivå.

Den systematiska bedömningen fungerar när det gäller missbruk, men inte för utagerande beteenden eller föräldraförmåga. Det finns inte social jourverksamhet dygnet runt.

– Vi har socialjour och övrig tid har vi beredskap.

Det saknas också systematisk uppföljning för att utveckla insatser inom öppenvården och dygnsvården.

Men 76 procent av personalen har socionomutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar, det är högre än riksgenomsnittet.

Extern samverkan har skett med skola och förskola och det är en viktig framgångsfaktor för insatserna.

Av ungdomar som varit placerade hela årskurs nio hade 56 procentbehörighet att söka till nationellt program i gymnasiet. För utlandsfödda ungdomar var andelen 49 procent. Var tredje har avslutat gymnasiet med behörighet till högskola.

– Det är ett bra resultat. Nu utvecklar vi Skolfam som uppmärksammar placerade barn, vi vet att de har sämre förutsättningar, där ska skola och socialtjänst samarbeta.

– Det finns utvecklingsarbete att göra men vi är bra på mycket också.

Mer läsning

Annons