Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rektorn som kör långtradare

/
  • —Det är nog själva tekniken och fordonen som fascinerar mig mest, och att kunna köra dem mjukt och fint, säger Lars Skoogh.
  • —Pappa var åkare, så det är nog därför jag har blivit så intresserad av långtradare, säger Lars Skoogh, Alnö.
  • Sundsvall-Stockholm är det längsta Lars Skoogh har kört hittills. Att sova i hyttern är inget han vill. —Det är inte så mysigt när kylaggregaten går  igång, säger han.
  • Dags att ge sig i väg. Lars Skoogh, som till vardags jobbar på komvux har långtradarkörning som hobby och extraknäck.

Till vardags jobbar Lars Skoogh med vuxenutbildning i Sundsvall. På fritiden kör han långtradare. Bara för att han älskar de stora tunga fordonen. —Jag får dessutom betalt för att idka min stora hobby och det är inte illa, säger han.

Annons
Ett kraftfullt åskväder har precis dragit över Sundsvall och asfalten framför åkeriet i Birsta är våt. Två stora långtradare står inne för lastning. En Volvo och en Scania.
Scanian är Lars favorit. Den är skönast att köra och ligger bäst på vägen, tycker han.
Och ljudet! Det är så mulligt.
Det är tekniken, och hur man kör dessa gigantiska fordon snyggt och säkert som fascinerar.
Jag har gillat långtradare sedan jag var liten. Pappa körde och jag följde ofta med honom för att kolla hur man körde och hur det var.
Men det var inte långtradarchaufför han blev.
Hela mitt vuxna liv har jag ägnat åt vuxenutbildning. Först var jag 16 år på AMU i Ljustadalen och sedan 1992 har jag jobbat på Komvux.
Men 1981 blev längtan till tradarna för stor. Då tog han lastbilskörkortet.
När det var klart följde jag med kompisar som körde professionellt och jag satt hela tiden och hoppades att de skulle bli trötta så att jag fick ta över.
Det hände. Och efter några månader fick han sin första körning, och det var stort.
En 24 meter lång långtradare som är fullastad väger 60 ton.
Under huven finns en dieselmotor på 400-500 hästkrafter.
Värdet på ett nytt fordon ligger kring 2,5 miljoner kronor,
Varje mil kostar pengar och bränsle. Fullastad drar den 5-6 liter milen.
Att bara köra rakt fram på E4 mellan Sundsvall och Gävle är enkelt. Men ska man till Örnsköldsvik blir det svårare.
Man börjar inte bromsa halvvägs i nedförsbacken om bilen är fullastad och man kör inte fort i kurvor. Då kan hela ekipaget välta.
En långtradare måste köras mjukt och fint och ekonomiskt.
Behagligt ska det vara och nu är det dags för Lars att ge sig i väg. Lastningen av kylvarorna är klar.
Hytten är luftig och man har bra överblick över vägen och trafiken, och det här är något helt annat än att jobba på komvux.
Det här är avkopplande och man hinner fundera lite, säger han i rondellen.
Men han skulle inte vilja vara lastbilschaufför på heltid. Grejen är att få göra något helt annat mellan varven.
På somrarna brukar köra till Gävle varje lördag. Det är en fin tur utan stress. Jag tar med mig lite fika. Kan stanna och köpa en hamburgare. Så lyssnar jag lite på P1.
Han gillar att ha sällskap i hytten, men hustrun är inte lika förtjust i långtradare. Hon följde med en gång och det fick räcka.
Sommarkörningarna är bäst.
Vinterkörningar kan vara mardrömslika om det är halt. Att komma halvvägs upp i en backe och bli stående där eller att känna hur släpet börjar glida är riktiga rysare.
Så är det häftigt att vistas i en annan yrkesmiljö. På komvux är arbetskamraterna akademiker och de har sin jargong. Här är det en annan och jag gillar båda världarna.
Att ha två jobb är något han rekommenderar varmt.
Livet blir lite roligare då, säger han.

.

Mer läsning

Annons