Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rolig språklek avslöjar mer än traditionella tester

/

Hans Åhl har analyserat en testmetod som används utomlands men inte i Sverige
Det finns en metod som mäter språkkunskaper mer exakt än de metoder som svenska skolor använder.
Metoden som kallas för eliciterad imitation har stora fördelar, menar Hans Åhl, nybakad filosofie licentiat i svenska som andraspråk.

Annons
Eliciterad imitation, bara ordet förskräcker. Elicitera betyder att locka fram. Metoden går ut på att eleven ska upprepa så exakt som möjligt i tal och skrift det någon läser upp. Men till skillnad från vanlig diktamen är meningarna som läses upp så långa att man måste anstränga sitt arbetsminne.
Fördelen med den här testmetoden är att man kan se flera delar av språket och testet upplevs inte av barn som ett test utan som en rolig lek. Testet fungerar även på förskolebarn, säger Hans Åhl.
Eliciterad imitation används i USA, England och Australien, men metoden har inte analyserats på detta sätt någonstans i världen. Det har Hans Åhl gjort. Hans forskning, som han bedrivit på sin fritid och under svettiga semesterdagar, har resulterat i en licentiatavhandling vid Umeå universitet.
Hans Åhl tycker att denna metod mäter mer exakt språkkunskaper än vanlig diktamen eller lucktester där eleven ska fylla i rätt ord.
I en lucktest brukar bara ett svar accepteras. Man får fel fast man tänkt rätt. Alla avvikelser är inte alltid tecken på brister i språkfärdigheten, säger Hans Åhl.
Studiematerialet har han hämtat från den tiden då Ljustadalens skola hade finska klasser. Elever med finska som modersmål var födda i Sverige men båda föräldrarna talade finska hemma. Barnen hade även gått i finsk förskola.
Testet visar att de tvåspråkiga eleverna hade i genomsnitt dubbelt så många avvikelser i tal till tal-test och nästan tre gånger så många avvikelser i tal till skrift-testet. Skillnaderna var störst i årskurs tre men i sexan låg de tvåspråkiga eleverna bara snäppet efter.
Det tar tid att lära sig ett nytt språk. Att komma i kapp svenska elever tar sex-åtta år, säger Hans Åhl.
I Ljustadalen fick de finska eleverna nästan all undervisning på finska i lägre åldrar och man gick successivt över till svenskan. På högstadiet skedde 75 procent av undervisningen på svenska.
Invandrarelever borde få undervisning på sitt modersmål medan de lär sig svenska.
Vad har man för nytta av att vara tvåspråkig?
Ju fler språk du kan desto flera olika synvinklar har du på tillvaron. I arabiskan finns fyra ord för snö, i svenskan ett tiotal men i samiskan 200 ord. Dessutom har tvåspråkiga väldigt lätt att lära sig ytterligare ett språk.
Språktillhörighet ger identitet och självkänsla, saker som går att tappa bort.
Hans Åhl växte upp utanför Gällivare och vet hur det känns att vara i underläge. Nästan alla i byn talade Tornedalsdalsfinska eller meänkieli som det heter. Men i skolan var detta språk inte fint nog.
Jag fick veta att min bakgrund och mitt språk inte dög. Man måste lära sig svenska för att ha en chans i Sverige. Det har format hela min yrkesbana, säger Hans Åhl.
I dag skickar vi samma signaler till invandrarelever. Det är mycket dumt, anser Hans Åhl.
Indoktrineringen i skolan fick honom att aktivt glömma bort sitt finska ursprung.
Som nybliven lärare i en jämtländsk by grep skamkänslorna åter tag i honom.
Det flyttade en finsk familj dit. Jag skämdes något otroligt när jag märkte att jag inte längre kunde tala finska, men jag förstod vad de sade. Det blev en chock.
Hans Åhl började läsa finska ordböcker. Glädjetårarna rann när han högt för sig själv läste Bengt Pohjanenes bok Lüger på meänkieli.
Sedan blev det studier i finska på universitetsnivå och Hans Åhl utbildade sig till lärare i svenska som andraspråk, ett yrke som han älskar.
En revansch mot förtrycket var när jag tillsammans med Eva Westergren gav ut antologin Mer än ett språk om meänkieli så klart.
Hans Åhl har förlåtit sina gamla lärares dumheter.
De gjorde som de trodde var bäst.

Mer läsning

Annons