Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjuksköterskorna i Sundsvall oroar sig inte över cellgifter

/
  • Anna Lena Petersson är sjuksköterska på Sundsvalls sjukhus. Hon är också verksamhetsutvecklare och ser till att alla anställda är insatta i säkerhetsrutinerna kring det giftiga läkemedlet.

Sjuksköterskorna på Sundsvalls sjukhus känner sig trygga i sin hantering av cellgifter. Med kunskap och bra hjälpmedel jobbar de för att minimera de egna riskerna.

Annons
Anna Lena Petersson är sjuksköterska och har sysslat med att ge cellgift (cytostatika) i 30 år. När hon började användes ingen skyddsutrustning alls. Men det är inget hon bekymrar sig över i dag.
Om det hade varit farligt så skulle det ha hänt mig något redan, säger hon.
Hon tycker inte att det finns anledning att förstora upp cytostatikans biverkningar för personalen. Så länge alla rutiner följs så tror hon inte att det är någon fara för att få i sig ämnet.
Jag har pratat med de andra sköterskorna efter att medierna uppmärksammat det här, men det är ingen som är orolig, säger hon.
Samtidigt tycker hon det är viktigt att behålla respekten för läkemedlet. Det är farligt och kan vid exponering vara cancerframkallande och ge förändringar av DNA. Därför är de egna säkerhetsrutinerna så viktiga.
Man gör det för sin egen skull. Så länge säkerhetskedjan hålls ihop så läcker inte cytostatika ut, säger Anna Lena Petersson.
Docent Olle Nygren på Arbetslivsinstitutet i Umeå jobbar med att kontrollera läckage av cellgifter.
På alla sjukhus vi har undersökt så har det funnits rester av cytostatika, förutom på ett där de arbetade med ett slutet system, säger han.
På Sundsvalls sjukhus har ingen sådan kontroll gjorts. Men systemet som används vid hantering av cellgift är slutet. Det innebär att alla sprutor, handskar och underlägg ska plastas in efter användning och slängas. Om en patient skulle kräkas måste de smutsiga trasorna behandlas som samma typ av avfall och inte bli liggande bland annan tvätt. Inga sprutor kopplas isär och när en patient gått på toaletten så ska man alltid spola två gånger.
Patienten utsöndrar giftet genom kroppsvätskor och hud. Men det är svårt att skydda sig mot. Det vore att ta bort för mycket av den sociala delen om personalen alltid var klädd i heltäckande skyddsdräkt, säger Olle Nygren.
Det är Anna Lena Petersson som håller i utbildningen av de nya sjuksköterskorna som ska ge cellgift till patienter. För att få det speciella körkortet gäller det att alla rutiner finns inövade. Skyddshandskar, lång rock och noggrann hygien är några av punkterna.
Det är en säkerhet för personalen att det här fungerar bra. Därför är vi så noga, säger hon.
Olle Nygren utvecklar mättekniker för att kontrollera om cytostatika läcker ut. Vid beredning av läkemedel kan man med hjälp av ett radioaktivt ämne ta reda på om det finns en läcka. På sjukhusapoteket i Sundsvall förbereds påsarna med cellgift som ges i droppform.
Vi gör en kontroll varje år för att se om det finns en exponering. Det blir ett kvitto på att vi klarar av säkerheten, säger apotekare Elisabet Pokosta.
I ett slutet rum står receptarie Eva Ovemar och blandar ihop läkemedlet. Hon är täckt med skyddskläder från topp till tå. Arbetsbänken är ett typ av dragskåp där de giftiga ångorna renas för att sedan släppas ut.
Det har hänt jättemycket de senaste åren. Sundsvalls sjukhus ligger redan långt framme i utvecklingen av ett så slutet system som möjligt, säger Elisabet Pokosta.

Mer läsning

Annons