Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

ST bröt mot god publicistisk sed

Annons
Publiceringarna
Sundsvalls Tidning (ST) publicerade kring månadsskiftet september/oktober 2004 några artiklar med anledning av arbetsförhållandena vid ett företag spridningsområdet. I artiklarna namngavs de båda makar som hade företaget och vad företaget var verksamt med. Den 30 september 2004 bekräftade X. att svart arbetskraft anlitats vid familjens företag. Hennes man Y. nekade till detta och sade att företaget hade klara papper på alla anställda. Tidningen intervjuade X. vid företagets lokaler och Y. när han var ute. X. uttalade i en artikel den 2 oktober 2004 att hon tidigare trott att flera anställda jobbat svart. Hennes man hade dock ordnat med anställningsavtalen innan han åkte norrut på jobb. Tidningen redogjorde för de anställningsavtal som fanns. När Y. fick veta att ST hade besökt företaget och talat med hustrun skulle han ha hotat reportern genom att säga: - Om det här med svart arbetskraft kommer ut i tidningen ska jag se till att något händer dig. Hotet hade polisanmälts av tidningens ansvarige utgivare som såg allvarligt på det inträffande.
Anmälan
X. och Y. anmälde publiceringarna till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Trots att X. gett tidningen besked om att det fanns klara papper för de anställda publicerades uppgifterna om svart arbetskraft. De kände sig djupt kränkta över att ställas mot varandra på det sätt som skett. Vidare menade anmälarna att uppföljningen i ST den 2 oktober hade en hånfull underton. Y. anklagades för att ha hotat en journalist i telefon. Det hade han vittne på att han inte gjort. Ord stod alltså mot ord. ST borde också vara väl medveten om att paret under flera år utsatts för förföljelse av en person på platsen som ville att de skulle upphöra med sin verksamhet. Mot den bakgrunden borde tidningen ha hanterat de illvilliga påståendena på ett annat sätt.
Tidningens yttrande
Tidningen yttrande bl.a. Både X. och Y. fick komma till tals i den första artikeln. X.:s förklaring till de första uppgifterna om svart arbetskraft redovisades i en upphöljande artikel. Tidningen hade inga skäl att betvivla reporterns uppgifter om att denne blivit utsatt för telefonhot av Y. och hotet var polisanmält.
PO:s beslut
I beslut den 10 februari 2005 hänsköt PO ärendet till Pressens Opinionsnämnd och anförde följande:
Som lokalt kända företagare får anmälarna tåla att bli konfronterade med uppgifter och frågor om de anlitade s.k. svart arbetskraft. Både X. och Y. fick kommentera saken och redovisa sina synpunkter.
Publiceringen den 2 oktober upplyste dock även om att tidningens ansvarige utgivare hade polisanmält Y. för hot mot tidningens reporter. Brottsanklagelsen byggde på uppgifter från reportern och fick stå oemotsagd. Y. gavs alltså inte tillfälle att kommentera det påstådda hotet. Däremot fick tidningens ansvarige utgivare tillfälle att understryka allvaret i situationen.
Från pressetisk utgångspunkt är det inte acceptabelt att tidningen publicerade uppgifterna om brottsanklagelsen utan att Y. samtidigt gavs möjlighet till bemötande. Pressetiskt klander bör därför riktas mot Sundsvalls Tidning.
Tidningens yttrande till Pressens Opinionsnämnd
Tidningen anförde bl.a. att den tog hotet på största allvar. Tidningen hade tidigare kunnat nå Y. på dennes mobiltelefon. Inför artikeln om polisanmälan misslyckades tidningen med att få kontakt med Y. och därmed att få några kommentarer till polisanmälan. Tidningen hade hela tiden varit öppen för och starkt intresserad av att få beskriva Y:s version av händelsen.
Ytterligare skriftväxling hos Pressens Opinionsnämnd
X. och Y. svarade och kompletterade sin version av vad som hände. Y.:s mobiltelefon hade varit påslagen dygnet runt. Därför förvånade det dem att ST inte lyckades få en kontakt fdr en kommentar.
Tidningen återkom och beklagade att den trots upprepade forsök inte fick en kommentar av Y. till polisanmälan. Något krav på beriktigande eller genmäle hade inte kommit. Tidningen hade berättat att polisutredningen om hotet mot dess reporter lagts ned i brist på bevis.
Pressens Opinionsnämnds beslut
Nämnden ansluter sig till PO:s bedömning i fråga om publiceringen angående frågan om arbetsförhållandena i företaget. Någon grund för pressetiskt klander av tidningen i den delen föreligger inte.
Liksom PO finner nämnden att Y., som namngivits i artiklarna, borde ha getts tillfälle till samtidigt bemötande beträffande brottsanklagelsen. Nämnden finner att tidningens publicering i denna del ger anledning till klander. ST har på denna punkt åsidosatt god publicistisk sed.
På Opinionsnämndens vägnar:
Johan Hirschfeldt
Christel Ericson Dahllöf





Mer läsning

Annons