Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sundsvalls sjukhus tappar 120 miljoner kronor till Ångermanland

/
  • Sundsvalls sjukhus har ett upptagningsområde på 150 000 invånare (62 procent av länets befolkning) och får som akutsjukhus 140 miljoner kronor i grundplåt av landstinget. Lika stor grundplåt från sjukhusen i Sollefteå och Örnsköldsvik.
  • Sollefteå sjukhus har ett upptagningsområde på 35 000 invånare (14 procent av länets befolkning) och får som akutsjukhus 140 miljoner kronor i grundplåt av landstinget.
  • Örnsköldsviks sjukhus har ett upptagningsområde på 58 000 invånare (62 procent av länets befolkning) och får som akutsjukhus 140 miljoner kronor i grundplåt av landstinget.

Sundsvalls sjukhus har ett upptagningsområde på 150 000 invånare.
Örnsköldsviks sjukhus har 58 000.
Och Sollefteå sjukhus 35 000.
Ändå får alla tre akutsjukhus en grundplåt på 140 miljoner kronor.
Om man bara tar hänsyn till befolkningen går Sundsvall miste om 120 miljoner kronor.

Annons

Historiskt har landstinget utgått från den så kallade Sverkermodellen när man fördelat ekonomiska resurser mellan länets tre sjukhus. Faktorer som viktades var folkmängd, åldersfördelning och vårdkonsumtion. Just namnet Sverker sägs bero på att beslutet togs på Sverkers namnsdag.

– Men sen visade det sig att pengarna inte räckte till de mindre sjukhusen. Och samtidigt fanns det uttalat från politikerna att man skulle ha akutverksamhet på alla orterna, säger Bengt Einarsson, landstingets budgetchef.

Då räknade landstinget ut vad akutverksamhet kostar med jourlinjer, akuta mottagningar och vårdplatser som en minsta gemensam nämnare. En bottenplatta för att driva ett akutsjukhus beräknades till ungefär 140 miljoner kronor.

Med ett upptagningsområde på 150 000 invånare har Sundsvalls sjukhus ansvar för cirka 62 procent av länets befolkning, men av de 420 miljonerna i bottenplattor får man en tredjedel, eller 33 procent.

Sollefteå sjukhus upptagningsområde med 35 000 invånare är 14 procent av länets befolkning, men tilldelningen av akutvårdens bottenplattor motsvarar 33 procent.

– Om man i stället fördelade pengarna efter "Sverker" med behovsfördelning då skulle Sollefteå förlora pengar. Sollefteå skulle tappa ungefär 80 miljoner och Övik cirka 40 miljoner. De pengarna skulle då gå till Sundsvall om man bara fördelade pengarna efter befolkningens behov, säger Bengt Einarsson.

Hur förklarar man det här för medborgarna?

– Vi har ett landsting som jobbar på länsnivå. Det finns ju inget sjukhus i Ånge och inte heller mycket sjukvård i Timrå, Härnösand eller Kramfors. Man kan inte ha sjukhus överallt, men politiskt har man garanterat de här sjukhusen och därför gett den här bottenplattan för att bevara akutfunktionerna i framför allt Sollefteå, säger Bengt Einarsson.

Landstingets totala sjukhusvård kostar cirka fyra miljarder och det är 420 miljoner kronor som fördelas enligt grundplåtarna.

– Resterande 3,6 miljarder fördelas från behovsberäkningen med befolkningens storlek och vårdkonsumtion, säger Einarsson.

I den nya organisationen med länskliniker finns samtidigt beräkningsmodellen egentligen inte kvar.

– I princip finns den inte längre, men den ligger där ändå. Sjukhusens tilldelning har ju inte förändrats än så länge trots att vi tagit bort systemet. Jourlinjer och akut verksamhet har inte ändrats, säger Einarsson.

Margareta Berglund Rödén, förvaltningschef för specialistvården i landstinget Västernorrland, berättar att fördelningen av resurser mellan sjukhusen granskas i tjänstemännens besparingsförslag.

– Så såg det ut tidigare när man skulle ha all verksamhet på alla tre sjukhus. Då gjordes bedömningen att det var det här som behövdes och det blir inte kostnadseffektivt, säger Rödén.

Tycker du att fördelningen är orättvis?

– Man kan väl säga att man kan utnyttja pengarna bättre genom att se till helheten, säger Margareta Berglund Rödén.

Mer läsning

Annons