Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Terror, oväder, farsoter och elavbrott är de nya hoten

/
  • Jan-Erik Eriksson, 61 år, försvarsdirektör vid länsstyrelsen i Västernorrland och spindeln i nätet för länets krisberedskap.–Här i länsstyrelsens skyddade ledningsplats ska vi samordna insatserna vid en stor händelse. Den är byggd utifrån den gamla hotbilden och är ungefär som ett skyddsrum. Vi har eget vatten och reservkraft för att inte vara så sårbara. Faller telefonerna ut har vi andra möjligheter, som radio.
  • Anders Magnusson, 39 år, hemvärnssoldat från Söråker.–I och med att vi är en färdig organisation är vi klara att åka ut på en gång när samhället behöver hjälp. Vi kan användas i sökandet efter försvunna personer eller vid större översvämningar. Just det här med att få hjälpa till när det händer något är en anledning till att jag valde att gå med i hemvärnet.
  • Håkan Andersson, 47 år, brandbefäl vid Räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå.–Jag är ett av sex kembefäl som kan kallas in vid en större olycka. Vi har också killar som utbildas om radioaktiva och bakteriella ämnen. En kemolycka känns inte alls speciellt osannolik med tanke på vad som rullar på vägarna. Det är inte en fråga om om, utan när. Terrorism känns lite mer avlägset, men det är inte uteslutet det heller.

Hotbilden mot samhället har förändrats. I dag anses risken för krig vara minimal. Nu gäller det att hantera översvämningar, elavbrott, terrordåd och epidemier.

Annons
En trafikolycka med farligt gods eller en epidemisk spridning av fågelinfluensan.
Det är två av mardrömmarna för Jan-Erik Eriksson. Han är länsstyrelsens försvarsdirektör, och därmed spindeln i nätet vad gäller beredskapen för kriser i Västernorrland.
Enligt länsstyrelsens egen analys ska riskerna för en svår epidemi bland människor eller djur inte underskattas.
Det är kanske nästa skräckscenario. Det innebär enorma ingrepp på samhället att hantera något sådant. Man kanska ska utrymma och spärra av områden och isolera gårdar, säger Jan-Erik Eriksson.
Han anser generellt att Västernorrland har en acceptabel nivå vad gäller krisberedskap. Flera händelser de senaste tio åren har satt förmågan på prov.
Översvämningarna år 2000 och 2001, samt elavbrottet som drabbade 60 000 abbonnenter i främst Ångermanland vintern 1998 är några exempel.
Tågurspårningar med farligt gods har hittills bara inträffat i andra län. I de flesta fall har ämnena inte läckt ut.
Marginalen mellan en katastrof och att man klarar sig är liten, konstaterar Jan-Erik Eriksson.
Stora mängder farligt gods transporteras genom Västernorrland. Ett problem är att det saknas överblick över hur mycket och vad. Vad man vet är att konsekvenserna av en olycka kan bli enorma.
Såväl myndigheter som företag försöker förbereda sig för svåra påfrestningar. Det kan ske dels genom regelrätta övningar, där räddningstjänsten rycker ut till en industri och studenter anlitas för att spela sårade, och dels genom \"spel\", eller teoretiska tankeövningar.
Terrorismen har lett till nya hotbilder. Hos bland annat räddningstjänst och polisen utbildas nu all personal för att den som är först på plats när något händer ska vara vaksam. Kan det handla om kemiska medel? Hörs flera explosioner? Något annat anmärkningsvärt?
Allt behöver vara olyckor, utan att det kan vara gjort med uppsåt. Det behöver inte betyda att en terrororganisation ligger bakom. Det finns alltid knäppgökar, säger Sven-Olov Hansson vid Räddningstjänsten i Sundsvall Timrå.
För 20 år sedan var det krig som var hotet. I dag är terrorism, vädrets makter och svåra epidemier bara några av flera tänkbara hot.
Samtidigt har samhället på sitt sätt blivit mer sårbart för elavbrott, kollapsade IT-system eller stopp i telekommunikationerna. Det kan vara ett problem inte minst för de företag och myndigheter som ska agera vid kriser.
Just samarbete och kommunikation är då mycket viktigt. Såväl myndigheter emellan som gentemot de frivilligorganisationer som kan behöva kallas in
En annan viktig bit är information till allmänheten.
Det är kanske den svåraste biten när det inträffar något. Att få ut samordnad information till dem som behöver info, säger Jan-Erik Eriksson.

Händelser som kan innebära svår påfrestning i länet
SPRIDNING AV FARLIGA ÄMNEN
Exempel: Radioaktivt nedfall, olycka med radioaktiva ämnen, utsläpp från farliga anläggningar, utsläpp från transport med farligt gods, allvarlig smitta bland människor och allvarlig smitta bland djur.
Tänkbara orsaker: Översvämningar, ras/skred, olyckor, sabotage.
Största riskerna : Stora mängder farligt gods transporteras genom länet, men statistik över hur mycket och vad saknas, och riskerna är svåra att uppskatta. Vad gäller sannolikheten för allvarliga epidemier bland människor och/eller djur anses den relativt stor, och konsekvenserna av epidemier blir mycket stora.

TEKNISK INFRASTRUKTUR
Exempel: Svår störning i elförsörjningen, telekommunikationerna, vattenförsörjningen, TV-/radiokommunikationerna, IT-system eller fjärrvärmeförsörjningen.
Tänkbara orsaker: Vädrets makter, tekniska fel, sabotage.
Största riskerna : Elnätet är känsligt för blåst och snöfall, men förmågan att hantera störningar anses ändå godtagbar. Bland annat fjärrvärmen är i sin tur känslig för elavbrott. Vad gäller IT-systemen och telekommunikationer saknas en bra helhetsbild.

TRANSPORTER
Exempel: Avbrott i vägförbindelser eller järnvägsförbindelser.
Tänkbara orsaker: Översvämningar, ras/skred, olyckor, sabotage.

SKYDD, UNDSÄTTNING OCH VÅRD
Exempel: Översvämning, snöoväder, storm/orkan, ras/skred, dammbrott, terrorism, allmänt säkerhetshot, stor skogsbrand och stor olycka med personskador och/eller skador på egendom.
Största riskerna: Stora översvämningar har inträffat flera gånger de senaste åren, och sannolikheten för svåra snöoväder är också hög. Förmågan att hantera dammbrott eller storolyckor med många skadade är begränsad i länet, och resurserna för att hantera terrorism mycket små.

Källa: Risk- och sårbarhetsanalys gjord av Länsstyrelsen i Västernorrland.

Mer läsning

Annons