Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

That's it, Söderhamn (fredag)

Annons
Betyg: 4

Dag Vag är förmodligen det band jag sett flest gånger, men jag tröttnar
aldrig på deras rockreggae. Desto roligare då att de själva fortfarande har
bettet och lusten kvar. För gubbarna kan fortfarande få det att både svänga
och rocka.
Tråkigt att de inte kommer upp till Sundsvall, för kvartetten håller
fortfarande hög klass live. Det visade de med besked under fredagens spelning
på That's it i Söderhamn.
Det blev bland annat grymma rockrökare som publikfavoriten Dimma, skojfriska
Jag blev inte hög och ösiga Hellre en raket.
Överhuvudtaget var det ett rockigare band vi fick möta. Dag Vag ligger idag
närmare ljudbilden de hade runt 1980, innan Bumpaberras orgel och Per
Cussions slagverk gjorde entré på Palsternacka. (Ge) Bullen (ett ben) hade
till exempel arrangerats om helt, och var väldigt långt från sitt
afrikanskklingande original. Törst och Tjockhult var också klart tuffare än
på många år.
Men givetvis spelades det en hel del reggae också, som den furiösa Trycke e
för mycke, där gitarristerna Zilverzurfarn och Beno Zeno visade sin klass.
Lite oväntat dök Blöt dröm upp, en sällan spelad klassiker.
Synd bara att "Zurfarns" paradnummer Pappa inte luftades, det är ju ett av de
främsta numren i bandets låtkatalog. Personligen hade jag gärna hört Per i
hagen och Idioterna också, men man kan ju inte få allt.
Och en rejäl tröst fick jag avslutningsvis, med den sköna valsen Snorbloos, i
en fantastiskt lång version som sträcktes ut hur länge som helst. Underbart!

Janne Hallman

Mer läsning

Annons