Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Torget lever vidare i nya skepnader

/

Den arkitekt som får i uppdrag att rita ett torg känner sig extra hedrad. Torget är nämligen det viktigaste sociala rummet i en stad eller stadsdel. När torghandlarna snart packar ihop för i år följer de en flerhundraårig, kanske urgammal tradition.

Annons
Torget är en planerad öppen plats i en tätort, och torg har funnits lika länge som det funnits planerade samhällen. Det påstår nätuppslagsverket Wikipedia och tillägger att torgen använts som marknadsplatser såväl som för ceremonier och offentliga möten.
Det känns inte särskilt svårt att tänka sig en järnåldersby med bostäder runt en glänta där byns mäktiga samlades för att fatta beslut eller skipa rätt. Kanske var det också vid öppna platser de träffades för att byta varor, särskilt om många människor deltog.
Platser med viktiga funktioner blir snabbt viktiga i sig, och i städerna blev torgen platser dit folk sökte sig även när det inte pågick marknader eller möten. Vid torgen möts transportleder och där placerar vi estetiska uttryck som vackra byggnader (som syns bra eftersom de inte skyms av andra hus), blommor och konstverk.
Vid mitten av 1800-talet köpte stadsborna i Sundsvall i stort sett alla livsmedel av traktens egna bönder. 1847 begärde stadens styrande att få ordna torgdagar. Tidningen Allvar och Skämt konstaterade två år senare att \"torgdagarna hava haft den goda verkan med sig att tillförsel av förnödenheter mycket tilltagit\".
Bland annat fungerade Stora torget, Fisktorget, hamnplatsen och Väderkvarnsbacken som marknadsplatser. Någon sträng kvalitetskontroll förkom knappast, även om det fanns regler för vilka varor som fick säljas på vilken plats.
Men diskussionen gick om att flytta försäljningen inomhus för hygienens skull, och 1893-94 skapade Tynderöfiskarna stans första saluhall, flytande i Selångersån. En av dem som följde efter var torghandlaren Otto Holmström, som byggde det pampiga Holmströmska huset, i dag hemvist bland annat för gallerian 1891
I dag köper vi huvudsakligen maten hos stora livsmedelskedjor under tak, inte direkt från våra egna bönder. Ändå säljs fortfarande grönsaker, frukt, blommor och kläder på Stora torget under vår och sommar. Och än kan vem som helst ansöka om att få ställa upp ett torgstånd. Men kraven är lite högre i dag.
Jag kräver F-skattsedel eller att man ska kunna visa att man har ett organiserat företag, säger Maud Nilsson vid Sundsvalls kommun.
Om det är livsmedel som ska säljas gäller dessutom hygienbestämmelser som miljökontoret kontrollerar.
Och än upplåts de så kallade bondraderna längs stenblocken nedanför Gustav Adolf-statyn för tillfällig försäljning.
Förr hade en del bönder stora fina stånd med markiser. Men det fanns också de som bara kom med lite ägg eller något annat ibland. De fick stå i bondraderna. I dag kan hantverkare få stå där med sina handvävda mattor, eller skolklasserna som säljer bullar för skolresor. Det är bara att ringa hit och fråga, säger Maud Nilsson.
Numera finns också virtuella torg, mötesplatser på internet där det ibland är varor och tjänster som byts men ännu oftare vår tids stora handelsvara: information.
Och få av oss tänker nog att vi går till torget när vi åker till Ikanohuset på lördagmorgonen. Men det är precis vad vi gör. Idéer som är omistliga för oss människor lever alltid vidare, men i ständigt nya dräkter.
Fotnot: Historiska uppgifter och bilder är framtagna av Nils Wide.

Mer läsning

Annons