Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tre av tio larm är onödiga

/
  • Örjan Stenlund och Lars-Göran Nyhlén på Räddningstjänsten Medelpad kan konstatera att antalet automatlarm fortsätter att öka.
  • Mer än tio utryckningar i veckan är på onödiga larm.

Nästan var tredje av räddningstjänstens larm är ett automatlarm där det inte brinner.
Toppar listan gör två stora industrier, Akzo Nobel och SCA Östrand, med 35 onödiga larm.
– Vi för en dialog med dem för att få ner antalet, säger Örjan Stenlund på räddningstjänsten.

Annons

Under förra året larmades räddningstjänsten ut 2016 gånger. Av dessa var 591 automatlarm där det visade sig att det inte brann.

Siffran för 2013 var 547 och en orsak till ökningen är rak och enkel.

– Antalet objekt med automatlarm har ökat men det finns också brister när det gäller skötseln, säger Örjan Stenlund, inre befäl på Räddningstjänsten Medelpad.

– Larm måste justeras in och underhållas. Till exempel hade vi massor med larm till Tunadalssågen under en period men numera är det betydligt färre, säger Lars-Göran Nyhlén, olycksutredare på räddningstjänsten.

Det är väldigt få automatlarm som är en brand och de som i statistiken listas som sådana har andra orsaker.

Anledningarna kan vara många. Till exempel kan det vara vattenånga från en kastrull, borrdamm från en ombyggnation eller att någon av misstag eller medvetet tryckt på en larmknapp och förorsakat utryckningen.

Hälften av automatlarmen under fjolåret var på objekt som man inom räddningstjänsten kallar för teknisk service. De som har sådana avtal får betala en ersättning varje gång deras larm orsakar en utryckning.

– Just nu ligger den på 2097 kronor, säger Örjan Stenlund.

En summa som troligen inte täcker den kostnad som det innebär för räddningstjänsten.

Objekt som innefattas av "gratis" räddningstjänst är huvudsakligen vårdinrättningar som sjukhuset, äldreboenden, rättspsyk men också stora industrier där miljökonsekvenserna kan bli allvarliga.

– Där man behöver hjälp med utrymningen, där vi behövs för att rädda folk, de objekten behöver inte betala och inte heller där det kan bli stora skador på miljön, säger Örjan Stenlund.

Det finns flera sätt man kan jobba på för att som företag få ner kostnaderna för automatlarm.

– Ett sådant är larmlagring där den som har larmet kan utbilda personalen. De får då ett par minuter på sig att stämma av om det verkligen brinner annars går larmet vidare till oss, säger Örjan Stenlund.

Hinner företaget stoppa räddningstjänstens utryckning slipper de betala.

När det gäller övriga larm och förändring mot året innan kan man se att antalet trafikolyckor har ökat ganska rejält. 321 olyckor under förra året jämfört med 244 under 2013.

– Många trafikolyckor sker i rusningstid och i låg fart. Jag påstår inte att det har med brobygget och trafiksituationen runt det men jag skulle tro att vi kommer att se färre trafikolyckor under 2015 tack vare att bron är klar, säger Lars-Göran Nyhlén.

Mer läsning